tag:blogger.com,1999:blog-55017925827140642112024-03-13T16:05:54.923+01:00Datorn i skolan - pryl eller verktyg?#entillen, fysik, IKT, forskning, framtid, funderingar...Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.comBlogger206125tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-3113592559578721412014-01-03T10:24:00.001+01:002014-01-10T11:12:39.995+01:00#TELblog 3: Kreativitetens frigörelse eller den moderna syjuntan<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span id="docs-internal-guid-79f59dbf-5744-502e-3684-8555e371df35"></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<div dir="ltr" style="line-height: 1; margin-bottom: 0pt; margin-top: 28.35pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 48px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: bold; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Kreativitetens frigörelse eller den moderna syjuntan</span></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 15px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></span></div>
<div style="text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 15px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Följande (förutom sista delen som handlar om forskningen på området) publicerades i </span><a href="http://diu.se/nr8-13/nr8-13.asp" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-size: 15px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">nr 8</span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 15px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> av tidningen Datorn i Utbildningen. Google-dokumentet med ursprungstexten, där du gärna får ge kommentarer, hittar du </span><a href="https://docs.google.com/document/d/1dR9TrGQjNuIgjjtqYwrtw-uW-vdO2Lvj1FuiM8LOsNA/edit?usp=sharing" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-size: 15px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">här</span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 15px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">.</span></span></div>
<div style="line-height: 1.15;">
<b id="docs-internal-guid-79f59dbf-5758-0d63-6d71-64213c31bbd8" style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></span></b></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<a href="https://s3.amazonaws.com/ksr/assets/001/349/121/d012efb95054f2296c18d37bbcdddc1f_large.png?1384869248" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="238" src="https://s3.amazonaws.com/ksr/assets/001/349/121/d012efb95054f2296c18d37bbcdddc1f_large.png?1384869248" width="320" /></a><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Häromdagen fastnade jag för ett intressant inlägg på Google plus. Kickstarterprojektet Primo vill lära ut de logiska grunderna bakom programmering till barn från fyra år och uppåt. Projektet Primo (mer om det senare i artikeln) är en del av den internationella makerrörelsen som beskrivs i boken Makers: The new industrial revolution av Chris Anderson. Chris Anderson är entrepenör och författaren bakom böcker som Free samt The Long Tail. Han har även varit chefredaktör för Wired Magazine och är i dag vd för ett företag som tillverkar Droner – autonoma flygande små farkoster. <br /><br />I Makers beskriver Anderson rörelsens bakgrund och framväxt, vad som kännetecknar rörelsen, vad som gör den så framgångsrik och hur den kan komma att revolutionera tillverkningsindustrin och även vardagslivet. </span></div>
<br />
<h2 style="text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Vad är ”Makers”?</span></h2>
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Makerrörelsen har sin bakgrund i olika ”Gör det själv” (DIY)-rörelser i USA. Från början handlade denna rörelse mycket om hantverk och tillverkning av fysiska föremål och verktyg. Senare, med teknikens framsteg inom flera områden, kom det att handla om programmering på persondatorer, samt musikproduktion och författarskap i den digitala världen. <br /><br />Det som är nytt med makerrörelsen är att dessa två uttryck för samma kreativa inneboende behov förenas, då de digitala verktygen tagit ännu några stora steg framåt. Med ny och relativt sett billig teknik kan vem som helst tillverka eller återanvända existerande digitala ritningar av tredimensionella föremål och tillverka föremålen, i tre dimensioner. Ungefär som man i dag kan skriva ut en tvådimensionell bild av en staty, så kan vi nu skriva ut en tredimensionell kopia av statyn. Det är även möjligt att skanna tredimensionella föremål och få en digital ritning i tre dimensioner. Ungefär som man tidigare kunnat skanna tvådimensionella avbildningar och fått dessa i en fil (en bild) på datorn. <br /><br />Nu ges möjlighet för nästan vem som helst att inte bara tänka kreativt utan även att producera och realisera sina idéer i fysisk form, gärna med digitala inslag i former av sensorer, motorer och möjlighet att interagera via internet. Något som för bara några år sedan varit oerhört dyrt.<br />Öppet med rätt att förbättra<br /><br />Det som kännetecknar projekt likt Primo och andra projekt som tillkännager sig som en del av makerrörelsen är att de är av den öppna, fria typen, med rätt för alla att gratis ta del av ritningar och instruktioner för hur man kan göra sin egen kopia. Vill man förbättra redan existerande koncept eller ritningar är det inte något problem, utan ligger snarare till grund för det här sättet att tänka – ”the maker mindset”. <br /><br />Kärnan i makerrörelsen är öppenhet, transparens och möjligheten att remixa, förbättra och ge feedback. Detta i en i det närmaste evolutionär process som ger bättre och mer kreativa lösningar på problem vi kanske inte ens visste fanns.<br /><br />Många projekt, likt Primo, finansieras underifrån genom så kallad ”crowdfunding”, av de som kan tänkas vara intresserade av att köpa produkten och inte av en riskkapitalist som är intresserad av att tjäna pengar på densamma. <br /><br />På så vis får personerna bakom Primo en gratis marknadsundersökning på köpet. Om man inte lyckas samla ihop de medel man efterfrågar, så får man inga pengar alls. Och ingen som tänkt stötta projektet kommer att få sitt kreditkort belastat. Slutsatsen blir då att idén inte var så intressant, och de som ligger bakom får tänka nytt, eller ändra sitt koncept. Tankarna bakom Primo är kreativa, med en fysisk tillverkad produkt som mål. Chris Anderson beskriver makerrörelsen som den digitala bit-generationens flyktväg från livet bakom skärmen ut i den fysiska världen av atomer. </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><br /></span>
<h2 style="text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Makerspaces och Coder Dojos – den moderna syjuntan</span></h2>
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">I USA har man nyligen satt som mål att inrätta tusen så kallade ”Makerspaces” i ett projekt som stöds av presidenten i egen hög person. En makerspace är en plats där man samlar det material, de maskiner och de människor som behövs för att realisera individens drömmar och idéer. Man har insett vikten av det kreativa tänkandet och passionen för att göra saker som en av grundstenarna för framtida innovation och utveckling. Målet är att skapa företagande via nya innovationer genom att först frigöra kreativiteten hos alla människor. Det skall vara naturligt att tänka i banor där det är enkelt, snabbt och lätt att faktiskt realisera sina idéer. Är en sådan utveckling möjlig även i Sverige? Ett antal makerspaces och en och annan Coder Dojo, programmeringsklubbar för barn, har redan etablerat sig i landet. I Stockholm har man på Wallingatan 12 inrett fem rum och kök med möbler och en 3D-skrivare, en programmerbar (CNC-) svarv, en overlock symaskin, en laserskärare med mera. </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><br /></span>
<h2 style="text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Primoprojektet</span></h2>
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Vad handlar då Primoprojektet om? Jo, om det grundläggande logiska tänkandet bakom programmering. Nu tänker du att det handlar om ytterligare en av många appar att använda på sin surfplatta. Men så är inte fallet. Nej, genom att lägga träklotsar i en träram, i ett specifikt mönster skall det lekande barnet (för aktiviteten beskrivs bäst som en lek) få en liten robot, en riktig liten robot i trä, att ta sig ”hem igen” över vardagsrumsgolvet.<br /><br />Om man måste etikettera det som sker när eleven tränar sig i logiskt tänkande och krativa lösningar med leken och spelet som garant för motivation och glädje i lärprocessen så kommer Primo att fungera utmärkt i teknikundervisningen. Det här är bara ett av de många exempel på hur makerrörelsen kan förändra även den svenska skolan om vi låter den. </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><br /></span>
<h2 style="text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">En entrepenöriell skola – på riktigt?</span></h2>
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Skolan har möjlighet att lära av makerrörelsen på flera plan. Dels gällande vad vi lägger krutet på med eleverna: vill vi nära kreativitet och lusten att lära, eller vill vi fortsätta kväva mycket av den nyfikenhet som vi har med oss naturligt in i skolans värld? Dale Dougherty, grundare av Make Magazine och vd på Maker Media, skriver om makerrörelsen och påminner oss om att nutidens kogninitionsvetenskap bekräftar den bild av lärande som Dewey målade upp, och påpekar att eleverna i dag är uttråkade och omotiverade. För att komma runt detta borde vi enligt Dougherty inte rama in skolan runt – ”hur testar vi dig på det?” utan runt – ”vad kan du göra med det du lärt dig?” Det tillverkade föremålet blir inte bara en viktig symbol för, utan även bevis för lärandeprocessen. Precis som förmågan att berätta om och beskriva det. <br /><br />För att makerrörelsen skall komma eleverna till nytta så måste vi rimligen börja med lärarkåren. Vi måste förstå den bakomliggande filosofin och vara en drivande kraft. Med hjälp av rörelsens grundpelare – learning by doing – dela – så finns möjligheten. Det som krävs är att vi lärare anammar öppenhet och kollaboration på nya sätt. Vi har redan kommit en bit på vägen vad det gäller kollegial fortbildning med det digitala lärarlyftet som ett aktuellt exempel på ett projekt på gräsrotsnivå finansierat med crowdfunding via bidragsgivare. <br /><br />Men skall vi ta de fundamentala byggstenarna i makerrörelsen på allvar behöver vi gå längre än så. Vi behöver kunna dela med oss av något mer konkret och handfast än ”bara” inspiration. I dag är brist på tillgänglig inspiration inte något problem om man öppnar ögonen för de nya digitala och fysiska mötesplatserna. Min tes, med makerkulturen som förebild är att vi behöver dela själva ritningarna till vår verksamhet genom att öppna upp våra lektionsplaneringar, terminsplaneringar, våra laborationer och projekt, hur vi skriver våra prov och andra sätt att utvärdera elevernas kunskaper och även utvärderingar, resultat och reflektioner. Är 2014 året då lärarkåren på allvar börjar samarbeta på detta vis? Är det det som kan revolutionerna utbildningen och samtidigt ge forskningen en gyllene möjlighet till insikt på gräsrotsnivå? <br /><br />Du som läser detta inser säkert att det finns problem med denna vision. Hur finansiseras en sådan satsning? Hur får vi lärarkåren att ställa upp på ännu en stor förändring? Vilken blir den enskilde lärarens incitament? Är crowdfunding en möjlig väg? </span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<h2 style="text-align: left;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Promillepott av skolpengen</span></h2>
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="font-size: large;">Låt mig avsluta med en vild tanke. Varför inte avsätta en promille av skolpengen i en pott där lärare får ansöka om pengar och där lärarkåren sedan får rösta fram de projekt som de vill se realiserade? Det skulle ge möjlighet för hundratals lärare att avsätta tid och resurser för att på egen hand eller tillsammans utveckla den laborativa verksamheten, producera nya innovativa läromedel, eller för att ...[stoppa in din egen innovativa tanke här]. <br /><br />Naturligtvis med krav på fullständig öppenhet och dokumentation för kollegor eller samtida, framtida forskning att ta del av. Tankar och idéer om en förbättrad skola finns, men för att kunna realiseras från frö till färdig planta behöver de en mylla i vilken de kan gro och växa. The maker mindset kan vara en viktig komponent av denna grogrund.</span></span><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="vertical-align: baseline;"></span></span><br />
<h2 dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 4pt; margin-top: 18pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 24px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: bold; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Forskningen kring Maker Movement och lärande</span></span></h2>
<div style="line-height: 1.15;">
<b style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></span></b></div>
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Makerörelsen i sin nya inkarnation och speciellt makerörelsens intåg i skolan är en relativt ny företelse. Forskningen kring hur de olika aspekterna av densamma kan användas i skolmiljö är därmed än så länge sparsam, vilket därmed även gäller för de direkta bevis som finns för dess eventuella effekt på lärandet. Det finns dock indirekta argument (indirekt evidens) för hur maker-andan kan förändra utbildningsväsendet. Här följer en kortare redogörelse för det som skrivits inom den akademiska sfären. De flesta av källorna hittar man genom en enkel sökning på - "maker movement" and education - på google-scholar.</span><br />
<h3 dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 4pt; margin-top: 14pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 19px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: bold; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Direkta bevis </span></span></h3>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Direkta bevis (evidens) för hur makerrörelsen skulle kunna påverka lärandet i skolan innebär att erfarenheter och observationer från skolans värld samlas in på ett systematiskt sätt enligt någon vedertagen princip. Exempelvis genom att låta olika grupper genomgå ett visst moment, eller en viss kurs (eller en hel utbildning!) eller motsvarande, med olika pedagogisk ansats. Den ena gruppens undervisning skulle nyttja de aspekter av makerrörelsen som man vill testa effekten av, samtidigt som den andra gruppen får en mer traditionell undervisning. Gruppernas kunskaper och färdigheter testas före och efter genomgången undervisning och skillnader utvärderas kvalitativt (genom exempelvis intervjuer med lärare och/eller elever) och/eller kvantitativt genom provresultat eller motsvarande. Den här processen tar tid. Att planera, genomföra, dokumentera och inte minst publicera i någon erkänd tidskrift för pedagogisk forskning. Att hitta denna typ av evidens är därför inte något som man kan hoppas på vid en sökning i litteraturen. Samtidigt är frågan vad man vill testa av för typ av kunskaper eller färdigheter viktig. Inte bara för hur resultaten skall tolkas utan även för hur själva experimentet planeras och genomförs. Det man vill testa påverkar hur själva testet genomförs. Vill vi testa de traditionella kunskapsmålen som de är skrivna kursplanerna? Eller de mer övergripande målen med utbildningsystemet så som förmåga till ansvarstagande, samarbete, förmåga till kritiskt tänkande, problemlösning, entrepenöriella egenskaper generellt, eller kreativitet - definierat på ett eller annat sätt?</span></span></div>
<div style="line-height: 1.15;">
<b style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><br /><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></span></b></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ett av de ställen där embryon till direkt bevisföring trots allt står att finna är i Paulo Bliksteins </span><a href="https://tltl.stanford.edu/sites/default/files/files/documents/publications/2013.Book-B.Digital.pdf" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Fablabs, of Machines, Makers and inventors</span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> där han beskriver direkta observationer som pekar på att den kollaborativa och problemlösande aspekten av lärande stärks genom en Makerbaserad undervisning. Någon beskrivning av hur elevernas studieresultat i stort påverkas av dessa lärprocesser finns dock inte med i texten.</span></span></div>
<div style="line-height: 1.15;">
<b style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></span></b></div>
<h2 dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 4pt; margin-top: 18pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: bold; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Indirekta bevis</span></span></h2>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Indirekta bevis för en viss metods påverkan på lärandet innebär i kontrast till den direkta bevisföringen att man utgår ifrån redan etablerade principer för vad som utgör en bra eller effektiv lärprocess och jämför hur dessa stämmer överens med den metod för undervisning vi vill titta på. Exempelvis vet vi från kognitionsforskning att lärandet gynnas av att eleven känner en inre motivation för att lära sig, är intresserad och känner sig lockad till en ökad förståelse av det fenomen som studeras [förslag på källa?]. Pedagogiska metoder eller verktyg som kan visas ha dessa egenskaper på eleven kan därför </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">förmodas</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> ha en positiv effekt på elevens lärande. Metoder där eleverna använder kroppen, inte minst händerna i sin lärprocess skulle med samma typ av argumentation kunna sägas påverka lärprocessen positivt [förslag på källa?]. </span></span></div>
<div style="line-height: 1.15;">
<b style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><br /><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></span></b></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Blikstein (se ovan) skriver att en viktig aspekt av varför makerrörelsens närvaro i skolans värld är viktigt handlar om demokrati. Att det med några decenniers mellanrum kommer en ny rörelse, en ny teknik som det är viktigt för medborgaren att behärska för att till fullo kunna ta del av samhället i god demokratisk anda. Vidare hänvisar han till hur verktyg som Scratch och NetLogo har gjort programmering mer lätttillgångligt genom att göra processen lekfull och mycket mer visuell i jämförelse med det traditionella sättet att “programmera”. Leken är återigen, precis som Heidi Schelhowe skriver i boken </span><a href="http://www.amazon.co.uk/Fablab-Machines-Inventors-Cultural-Studies/dp/3837623823" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: white; color: #1155cc; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Of Machines, Makers, and Inventors</span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> en av de viktigaste nycklarna för en lyckad vlärprocess. Den fysiska aktiviteten kopplas även här till en lyckad kongitiv lärprocess, med hänvisning till allt från Dewey till Montessori, Freneit och Vygotsk - som bland annat talar om hur barnet lär genom att </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">konstruera</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> sin egen kunskap - samt Piaget som talar om hur barnets syn på världen förändras i och med att det interagerar och manipulerar objekt i den fysiska världen. Schelhowe sammanfattar varför ett fabLab har sin roll inom skolans värld i fem punkter, där kopplingen mellan den fysiska och den abstrakta världen är klar, och där problemlösning, lärande genom trial and error och ett kollaborativt arbetssätt är några av de centrala delarna. Blikstein listar å sin sida tre teoretiska grudpelare till stöttning bakom “Making in education”: “experimental education”, “constructionism” samt “critical pedagogy” och nämner därmed bl.a. vikten av att studera för eleven meningsfulla frågeställningar samt Seymour Papers vurm för den personliga passionen och intresset som viktiga för en lyckad lärprocess. Papert skrev om detta i sin </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Mindstorms</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> från 1980: </span></span></div>
<div style="line-height: 1.15;">
<b style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><br /><span style="background-color: transparent; color: black; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></span></b></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin: 0pt 30pt 0pt 34.5pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">“Construction that takes place ‘in the head’ often happens especially felicitously when it is supported by construction of a more public sort “in the world” – a sand castle or a cake, a Lego house or a corporation, a computer program, a poem, or a theory of the universe. Part of what I mean by ‘in the world’ is that the product can be shown, discussed, examined, probed, and admired […] It attaches special importance to the role of constructions in the world as a support for those in the head, thereby becoming less of a purely mentalist doctrine.”</span></span></div>
<h3 dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 4pt; margin-top: 14pt;">
<span style="vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">De indirekta bevisens begränsningar och svagheter</span></span></h3>
<div style="line-height: 1.15;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><span style="vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Samtidigt finns möjligheten att eleven, givet att den studerar med en viss metod, missar andra aspekter av lärandet som den förespråkade metoden nyttjar. Det finns trots allt en ändlig tid för elevens lärande totalt sett, varför en viss genomförd aktivitet kan sägas ske på “bekostnad” av en annan aktivitet som kanske tillgodoser andra mål för elevens lärande. Av denna anledning är direkta bevis att föredra, men i brist på dessa så är indirekta bevis trots allt giltiga att använda i argumentationen för eller emot en viss metod.</span></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;"><br /></span></span></div>
<div dir="ltr" style="margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="line-height: 17px; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Den här artikeln uppdateras i takt med att mer forskning på området publiceras.</span></span></div>
<div style="line-height: 1.15;">
<b style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="font-size: large;"><br /></span><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 15px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></span></b></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-size: 15px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> </span></span></div>
<div style="line-height: 1.15;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /><span style="font-size: 15px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-size: 15px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-size: 15px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-size: 15px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-size: 19px; font-weight: bold; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><br /><span style="font-size: 12px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></span></div>
<div style="line-height: 1.15;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.15; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="background-color: transparent; color: white; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">on </span><span style="background-color: transparent; color: #88a562; font-size: 25px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: bold; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> </span></span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 13px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span></div>
</div>
</div>
Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-69253325823618372892013-11-18T16:59:00.000+01:002013-11-19T09:37:21.120+01:00#TELblog - Part two: What and how do we measure?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<br /></div>
<iframe height="1800" width="800" src="https://docs.google.com/document/d/1w7FfV6_yvTNhtkgPbeAMvGMNJ6EoV6bXld6wrzFVwhE/pub?embedded=true" frameBorder="0"></iframe>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-56655545767378809862013-11-12T15:00:00.000+01:002013-11-19T09:36:20.622+01:00#TELblog #1 - The evidence for Technology Enhanced Learning<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<iframe height="1800" src="https://docs.google.com/document/d/1gRnrM1-mbh1oBNHrRu4OSmodJQ4T7GmQN4JXK5A2Ts8/pub?embedded=true" width="800" frameBorder="0"></iframe></div>
Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-26140030280992100812013-11-02T10:45:00.000+01:002013-11-02T17:33:51.239+01:00En käftsmäll delas ut <div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<b><span style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">En käftsmäll till utvecklarna där ute</span></b><br />
<span style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">Jag är förundrad och förbryllad över hur kortsiktigt utvecklarna, eller de som bestämmer åt utvecklarna tänker. Tänker de överhuvud taget inte framåt? Ser de inte vad som händer? Det är sant att på flera områden ligger Android efter vad det gäller kvantitet och tillgänglighet på vissa specifika appar. Detta gäller inte minst inom utbildningsområdet där man ibland får nöja sig med billigare "kopior" av de appar som finns för iOS. Jag har på senare tid börjat fråga de utvecklare som inte erbjuder alternativ för android, men jag har ännu ingen klar bild. </span><br />
<br style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;" />
<span style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">Ett exempel är appar inom området specialpedagogik. Det finns dyrare, men även billigare specialappar som bara finns på iOS. Detsamma gäller för övrigt alla typer av appar för digitalt berättanda med möjlighet till simultan ljud och annoteringsinspelning. Funktionaliteten finns delvis på android, men inte fullt ut. Nåväl - tillbaka till området specialpedagogik. Här finns det en stor marknad. Det finns appar att utveckla, möjligheterna är stora. Men varför händer då ingenting på området för Android? </span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWnNsWB3ySau-BeUjp-MezWuWk-4F-i_H4hfPJLvPMxLcnXzAnYxY_vC26X7-FQHCmdOVNM2XbFkMv2MziuD2itFdOPRlcPIfz223SAFtHgKocnHGgEJykLTGJsbqITq6X9j0HRvgu0ac9/s1600/software-development-kit.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgWnNsWB3ySau-BeUjp-MezWuWk-4F-i_H4hfPJLvPMxLcnXzAnYxY_vC26X7-FQHCmdOVNM2XbFkMv2MziuD2itFdOPRlcPIfz223SAFtHgKocnHGgEJykLTGJsbqITq6X9j0HRvgu0ac9/s400/software-development-kit.jpg" width="400" /></a></div>
<br style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;" />
<span style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;"><br /></span>
<span style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;"><b>Kunskapsbrist?</b></span><br />
<span style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">Här verkar finnas en kunskapsbrist som bottnar i att "alla har ju iPads". Är man inte medvetna om att de föräldrar som köper plattor till sina barn i dag i första hand inte köper iPads för 4000 kr när de i montern jämte kan få en fullt fungerande android-platta för under 1000 till sitt barn? Eller varför inte en till varje syskon? Detsamma gäller förstås de som utvecklar till utbildningsmarknaden i stort. Är man inte medveten om detta mer eller mindre självklara faktum? Att de flesta barn inte kommer att sitta med en dyr iPad i framtiden, utan snarare med en billigare android-platta, som det inte gör så mycket om den går sönder? Det är ju liksom bara att köpa en ny! iPaden kan man kanske ibland få låna av Pappa under övervakning. När de här ungarna om några år kommer upp i skolåldern (vissa är förstås redan där) då kommer det att känna igen sig i androidvärlden, och visst, de kommer inte att ha några problem med de iPads som just nu finns ute i skolorna, men de kanske tom föredrar att ta med sig sin egen android-platta. Om möjligt.</span><br />
<br style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;" />
<div style="text-align: left;">
<b>De med iPads köper ju mer!</b></div>
<span style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">Ett annat argument är just det att de som har iPads köper mer appar. Här har marknaden målat in sig i ett hörn. Självklart är det så av olika orsaker: en iPad är INGENTING utan sina appar. En iPad ÄR i någon mening sina appar. En låda för separata mindre program. En annan faktor är just den att utvecklarna inte prioriterat Android och där ofta presenterar appar av sämre kvalitet, eller inte alls.</span><br />
<br />
<ul style="text-align: left;">
<li><span style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">Men återigen - vill man från utvecklarhåll i framtiden utveckla appar endast till 10-20% av de potentiella köparna? </span></li>
<li><span style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">Ser man inte framåt - vilka som i dag och i morgon växer upp med de maskiner som man trots allt väljer bort att utveckla för?</span></li>
</ul>
<br style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;" />
<span style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">Jag förstår ännu inte det här fullt ut. Något säger mig att många av de som bestämmer över pengarna från utvecklarhåll inte gör det heller. </span><br />
<br style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;" />
<span style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;">Hjälp mig att förstå! Ge mig en smäll på käften tillbaka om det känns rättvist. Eller kanske en klapp på axeln om du tänker så.</span><br />
<br style="background-color: white; color: #404040; font-family: Roboto, arial, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 18px;" />
<br /></div>
Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-81229907922225158622013-10-25T15:12:00.000+02:002013-11-18T17:12:28.093+01:00Mitt examensarbete är klart förresten...<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Jag har till och med fått ut min lärarexamen! Du hittar arbetet för nedladdning <a href="http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:602820/FULLTEXT02">här</a>.
</span></div>
Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-81744387207590131362012-08-24T10:49:00.000+02:002013-10-25T15:07:58.421+02:00Var med och ändra i mitt examensarbete<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Delade precis ut mitt examensarbete, ett pågående arbete, med hela världen. Har du tips eller kritk: gå <a href="https://docs.google.com/document/d/1490jkSrLQER1rdURL7yJia8u6m7EKUWWJ6ZyfVnvxsw/edit">hit</a> och kommentera.*<br />
<br />
Några av de frågor som diskuteras är följande:<br />
<br />
<span style="background-color: #edeff4; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 11px; line-height: 14px;">"Do you learn better if you use your body when learning?"</span><br />
<br style="background-color: #edeff4; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 11px; line-height: 14px;" />
<span style="background-color: #edeff4; color: #333333; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 11px; line-height: 14px;">"Can you learn the intricate connection between different graphs in physics just as well using an iPad application on your own comp</span><br />
<div class="text_exposed_show" style="background-color: #edeff4; color: #333333; display: inline; font-family: 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 11px; line-height: 14px;">
ared to getting a lecture on the subject?"<br />
<br />
"If you use your hands - painting motions - while taking a test, are you more likely to be able to analyse the motion in question or are you just more likely not to really know the answer?"<br />
<br />
"Do male students understand the connections between a distance vs time graph and a velocity vs time graph better than female students?"</div>
<br />
*Kommentarfunktionen är nu avstängd.<br />
<br />
<br /></div>
<iframe src="https://docs.google.com/document/pub?id=1490jkSrLQER1rdURL7yJia8u6m7EKUWWJ6ZyfVnvxsw&embedded=true" style="height: 900px; width: 800px;"></iframe><br />
<div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicB-Efz_SsBu_ZyE6uaTxj5OtviW9Yp2n7uqlbWZW0EtqX1aCmCd4iwL8EabsvFUdsuke_tUMtCEk8ugj_VlKnZQ04sJoMaRuLM5pL-soAEK8yNxMqbFNMMxnHnq8WgyLwXyHlGY25MjbT/s1600/Thesis+application+picture+quantization.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="250" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicB-Efz_SsBu_ZyE6uaTxj5OtviW9Yp2n7uqlbWZW0EtqX1aCmCd4iwL8EabsvFUdsuke_tUMtCEk8ugj_VlKnZQ04sJoMaRuLM5pL-soAEK8yNxMqbFNMMxnHnq8WgyLwXyHlGY25MjbT/s320/Thesis+application+picture+quantization.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br /></div>
<div>
<br /></div>
</div>
Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-71857161363417146642012-05-16T09:46:00.001+02:002012-05-16T09:48:30.960+02:00Kavajsupporten. Den idén tar vi...<div><br/><img src='https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgid7NMWL5mFRhDoCSJKl2oabc8aGj4B1luLXnarW27fY__wo3T1a4gJOZ6v5PoJN_rNmweiTDGtN5Eyo5TbYxGh-L78i0qmpKRQiZbAXZmAcum5XA-jZlzhAz0USgY21ToCVidfTsXZoVc/' /></div>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-24873711414729390082012-05-16T09:24:00.000+02:002012-05-16T13:35:36.898+02:00Finger Velocity App<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
I gårdagens inlägg inser jag att länken till min app för att lära sig om grafiska representationer för rörelse föll bort.<br />
<br />
Här kommer den i vilket fall.<br />
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<br /></div>
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="393" mozallowfullscreen="" src="http://player.vimeo.com/video/37892747" webkitallowfullscreen="" width="700"></iframe></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkZyRwPdzcwUToWr9H2ZEazMHqmwbFX0geJLGA0kisfp-r7IkAKYkGyOtUzUzp2GokWzb5jmk4CM8TZp_BVaL5cjpzsy1yzvUCm8SjN6aNrVLE26YrL2KYcWqR93Dkn5jmdlUDPEELdhKz/s1600/Sk%25C3%25A4rmavbild+2012-05-16+kl.+1.15.44+PM.png" imageanchor="1" style="margin-left:1em; margin-right:1em"><img border="0" height="307" width="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgkZyRwPdzcwUToWr9H2ZEazMHqmwbFX0geJLGA0kisfp-r7IkAKYkGyOtUzUzp2GokWzb5jmk4CM8TZp_BVaL5cjpzsy1yzvUCm8SjN6aNrVLE26YrL2KYcWqR93Dkn5jmdlUDPEELdhKz/s400/Sk%25C3%25A4rmavbild+2012-05-16+kl.+1.15.44+PM.png" /></a></div>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-14698145829718218942012-05-15T14:48:00.001+02:002012-05-16T09:13:49.493+02:00Utblick från Framtidens Lärande<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<b style="text-align: -webkit-auto;"><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><i>Nedanstående var vad hag tänkte säga på mina 10 minuter på framtidens lärande 2012. För dig som inte klarade av att motstå den hungriga magens ihärdiga sug följer här min spaning och spåning om hur verktyg som Algodoo och andra initiativ kan och kommer att förändra fysikundervisningen. Märk väl att texten är som den var skriven, ämnad att läsas upp, med stavfel och allt...</i></span></b><br />
<b style="text-align: -webkit-auto;"><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">-------</span></b><br />
<span id="internal-source-marker_0.19477147166617215" style="text-align: -webkit-auto;"><span style="vertical-align: baseline;"><span style="font-family: Arial;"><span style="font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">Jag vill påstå att det råder konsensus kring det faktum att simuleringar är en effektiv metod för att visualisera, för att lära ut och in och ge förståelse för olika mer eller mindre komplexa skeenden, processer, färdigheter och orsakssamband. </span></span></span></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Jag vill även påstå att det råder konsensus kring det faktum att, om den som lär själv är med och förkroppsligar sitt lärande, är med och skapar det som studeras, så sätter kunskaperna sig generellt sätt bättre och lite hårdare här uppe. Förståelsen blir djupare. För att nå detta så krävs, enligt exempelvis peter Gärdenfors (som var här och lyssnade på Algoryx själva förra året), så krävs ett visst mått av personligt engagemang och motivation, gärna en inre motivation. </span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">De här mer eller mindre teoretiska kognitionsvetenskapligt baserde tankarna förklarar på detta sätt den rent pedagogiska möjligheten att få in ett moment av spel i lärandet, att anspela på samlaren och jägaren inom </span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">oss, </span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">något man exempelvis gjort här <span style="text-indent: 48px; vertical-align: baseline;">(</span><a href="http://planethunters.org/" style="font-family: Times; font-size: medium; font-weight: bold; text-indent: 48px; white-space: normal;"><span style="color: #1155cc; font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Planethunters.org</span></a><span style="text-indent: 48px; vertical-align: baseline;">)</span> där användaren förmås sitta och klicka sig fram på skärmen, i sin lust att rent bokstavligt upptäcka nya världar. </span><br />
<span style="font-family: Arial;"><span style="font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">En annan närliggande tanke även här kopplad till speldjävulen inom oss är att spela på på viljan och behovet av att se mönster. I</span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> det här </span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-align: -webkit-auto; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">(</span><a href="http://www.setilive.org/classify#notification_bar" style="font-weight: bold; text-align: -webkit-auto;"><span style="color: #1155cc; font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">SETI</span></a><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-align: -webkit-auto; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">)</span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-align: -webkit-auto; white-space: pre-wrap;"> fallet nästan in absurdum - här har elektromagnetisk radiostrålning omformats till bilder av en typ där det mänskliga ögat och sinnet rent evolutionärt är oerhört känsliga för att se just mönster, ungefär som vi ser varelser och objekt i moln eller i kaffesump. I det här fallet för att kunna se signaler från intelligenta livsformer kring fjärran stjärnor. Ett uppenbart sätt att anspela på och sätta igång fantasin hos eleven, eller den som deltar.</span><br />
<div style="text-align: -webkit-auto; text-indent: 0px;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-indent: 36pt; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<div style="text-align: -webkit-auto; text-indent: 0px;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-indent: 36pt; white-space: pre-wrap;">Hur kan då Algodoo och andra verktyg använda sig av simuleringar och visualiseringar för att stärka förståelsen ta ytterligare ett steg? Hur kan vi blanda in eleven själv, rent kroppsligt i lärandet? Jag tänkte visa ett par exempel på hur kan det göras redan i dag och några utkast till idéer utifrån min horisont som fysiker, fysiklärare och forskare i medieteknik med Datorstött lärande, med inriktning på fysik i fokus.</span></div>
<div style="text-align: -webkit-auto; text-indent: 0px;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-align: left; text-decoration: underline; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<div style="text-align: -webkit-auto; text-indent: 0px;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-align: left; text-decoration: underline; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Simuleringar</span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-align: left; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> kommer i olika former. De kan vara mer eller mindre verklighetsnära eller abstrakta. De kan fungera som en i det närmaste avbild av verkligheten, eller en </span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-style: italic; text-align: left; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">utvidgning</span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-align: left; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> av verkligheten. Alternativt för att testa gränserna för vad som är möjligt exempelvis i en klassrumssituation. Vidare kan simulering och verklighet presenteras sida vid sida, för jämförelse, eller i olika lager. Efter varandra eller samtidigt i tid. Några av er har kanske hört talas om Augmented Reality</span><span style="color: #1155cc; font-family: Arial; font-size: 15px; text-align: left; text-indent: 36pt; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> </span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-align: left; text-indent: 36pt; white-space: pre-wrap;">där en simulerad verklighet läggs på och förändrar eller förstärker - eller i vilket fall tillför något till den verklighet vi erfar normalt med våra sinnen - <a href="http://youtu.be/8p7YVqyudiE?t=32s">här</a> har vi en sandlåda med en projektor och en Kinect-enhet som blickar ned från ovan.</span></div>
<br />
<div style="text-align: -webkit-auto;">
<span style="font-family: Arial;"><span style="font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><a href="http://www.youtube.com/watch?v=E0boVa5zbfo">Ett annat exempel</a>, i det här fallet ur ett projekt som vi själva medverkat i. Här ser vi, och hör eventuellt hur dopplereffekten kan visualiseras med hjälp av en miniatyr som rörs framför en kamera, där programvaran sedan lägger på ett lager med bild för att visa ljudvågornas utbredning och ljud för att illustrera hur det låter. En simulering som åskådliggör - visualiserar - det osynliga. Här jobbar vi med olika sinnen, och eleven själv är med och interagerar och skapar i princip objektet för lärandet.</span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br />
<div dir="ltr" style="font-weight: bold; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-indent: 36pt;">
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ett exempel på en riktning som jag vet Algodoo skulle vara intresserade av att gå i, eller där någon annan säkert kommer att ta vid, om inte jag själv hinner först - är där verkligheten och simuleringen överlagras.</span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span></div>
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><a href="http://youtu.be/FnB6V_tGMqg?t=25s">I det här fallet</a> i form av en film - verkligheten - och algodoo-verktyget med sin <a href="http://youtu.be/FnB6V_tGMqg?t=55s">simulering</a>. </span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> </span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Den pedagogiska poängen med just den här övningen, är inte själva försöket i sig, som kanske inte är så vansinnigt spännande, utan här vill jag mer testa ett koncept där användaren får anpassa den fysikaliska modellens parametrar, i det här fallet för luftmotstånd, för att få den att stämma med verkligheten och direkt kunna jämföra de bägge. Är det den linjära termen eller kvadratiska termen i modellen som är den viktigaste? Det är frågan. </span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><span style="color: #1155cc; font-family: Arial;"><span style="font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"></span></span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">I just <a href="http://youtu.be/FnB6V_tGMqg?t=2m35s">det här fallet</a> så gick det inte att skilja på de bägge modellerna som båda kunde beskriva situationen. Men de ger dock olika förutsägelser om man bara kunde låta det de olika virtuella modellerna och det verkliga kaffefiltret fortsatta falla. Det kan man nämligen se om man låter simuleringen fortsätta. Så, då går vi vidare med vår modellutveckling och gör slag i saken. Och här får man alltså tillfälle att testa hypotesprövning och att verkligen bygga sina modeller och testa dem i verkligheten. <a href="http://youtu.be/NSdd5ZTYXvM?t=39s">Här</a> och <a href="http://youtu.be/NSdd5ZTYXvM?t=2m">här</a> kan vi se vilken modell som vann.</span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Så, en tanke är att få in den här tekniken i exempelvis Algodoo, och strömlinjeforma användarupplevelsen.</span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"><br /></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ett tidigt ganska grovt försökt till den här typen av verktyg har gjorts av Vernier i deras “<a href="http://itunes.apple.com/se/app/vernier-video-physics/id389784247?mt=8">Video Physics App</a>”. </span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">Ett annat område, när vi ser framåt är hur vi med ny teknik kan förkroppsliga lärandet än mer genom att använda den enskilda individens rörselser för att studera fysiken bakom just rörelse och att stärka lärandet genom att vi använder flera modaliteter, flera olika representationer med olika sinnen för att skapa och interagera med det som vi studerar. Här tänkte jag visa lite vad jag menar </span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><span style="font-family: Arial;"><span style="font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">I ett paper av </span><span style="font-family: Arial;"><span style="font-size: 15px; white-space: pre-wrap;">Stamatina Anastopoulou, Mike Sharples och Chris Baber</span></span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; text-align: -webkit-auto; white-space: pre-wrap;"> [1] drygt året gamla papret, så har satte man en liten givare och sensor på försökspersonens hand, som då momentant skickar information om dess läge och hastighet till en dator som utan fördröjning visar personen en grafisk representation av handens rörelse. Testpersonen får alltså direkt feedback från systemet, och i processen använder sig han eller hon av olika modaliteter - syn och handens rörelse, den egna kroppen är alltså involverad i att generera föremålet för observationen och lärandet. Det visade sig att de som gör detta själva får bättre resultat när de sedan blir tillfrågade om de lite mer komplexa sambanden mellan och innebörden av dessa typer av grafer, exempelvis sambandet mellan hastigheten och lutningen på grafen som visar läget som funktion av tiden. Detta i jämförelse med de som får se det göras och får sambanden förklarade för sig, lite mer som en klassisk föreläsning, fast med samma teknik.</span><br />
<span style="text-align: -webkit-auto;"><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Ett av de stora problemen med denna lösning är att hård och mjukvara är dyr och inte speciellt vanlig. Min tanke här är att använda metoden i ett mer lättillgägligt format. Som en app exempelvis på en iPad.</span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Så jag har tagit fram en prototyp färdig att testas för att se om motsvarande resultat som i detta paper kan fås </span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">(<a href="http://vimeo.com/37892747">film</a>: spola till 20 sek resp 54 sek)</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Här ser vi exempelvis hur man kan utföra en rörelse, studera grafen för läge som funktion av tiden och göra en förutsägelse över hur motsvarande graf över hastigheten ser ut. Givetvis efter att ha övat en del. </span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Motsvarande kan faktiskt i lite förenklad version göras i Algodoo.</span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"></span><br /><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Och en förhoppning är att algodoo skall komma ut i en version, gärna med de olika funktioner jag visat och en massa andra man kan tänka sig, till iPad eller motsvarande.</span></span><br />
<span style="text-align: -webkit-auto;"><span style="font-family: Arial;"><span style="font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-fWsQDyfzm_0/T7HpYsG76lI/AAAAAAAAigM/2lhdF8hs4Hk/s1600/2011-10-24+14.48.07.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="http://4.bp.blogspot.com/-fWsQDyfzm_0/T7HpYsG76lI/AAAAAAAAigM/2lhdF8hs4Hk/s320/2011-10-24+14.48.07.jpg" width="320" /></a></div>
<span style="text-align: -webkit-auto;"><span style="font-family: Arial;"><span style="font-size: 15px; white-space: pre-wrap;"><br /></span></span><span style="font-family: Arial; font-size: 15px; font-weight: normal; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Kanske kunde även algodoo komma i en version med möjlighet att styra objekten i programmet med hjälp av kroppens egna rörelser. Appen som jag tagit fram har vi även testa med hjälp av Kinect, där handens rörelse mappas mot ett objekt på skärmen, vars hastighet och läge kan plottas i form av rörelsefunktioner. Om ett par tre år borde vi se denna typ av innovativa nya pedagogiska verktyg. Det brukar bli så, med ny teknik så föds lösningar på problem vi ibland inte visste att vi hade, men i det här fallet så vet vi att det finns ett problem, elevernas svårighet till förståelse.</span></span></div>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-30383223689935615772012-04-24T10:04:00.000+02:002012-04-24T10:17:40.633+02:00Mobilt lärande med lärarstudenter<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Ibland måste man våga testa något nytt. För någon vecka sedan hade vi från medieteknik uppdraget att hålla seminarium med blivande lärarstudenter om IKT och hur det kan nyttjas i skolvärlden. Antalet studenter var större än vad som var hanterbart för att tillgodose med teknik att testa olika metoder på, så vi bestämde oss för att köra på BYOD (Bring Your Own Device) fullt ut. Allt vi skulle testa under denna halvdag skulle fungera under förutsättning att vi enbart använder studenternas egen medhavna hårdvara.<br />
<br />
En chansning kan tyckas, då vi inte kunde vara säkra på hur många som skulle ha tillgång till en mobil enhet med möjlighet att jobba med GPS, kartor och appar. Men här har vi det stora studentantalet på vår sida. Det är osannolikt att ett så stort antal individer skulle skilja sig nämvärt från folk i gemen, dvs att antalet smartphones per individ skulle ligga långt under 1/2.<br />
<br />
På grund av administrativt trassel tvingades vi dessutom komprimera en heldagsaktivitet till en halvdagsaktivitet. Utmanande, men inte omöjligt skulle det visa sig. Den filosofiska grundbulten i den här typen av pedagogisk uppgift är att avdramatisera, visa på goda exempel, visa på nyttan och behovet och inspirera till egen aktion. Själva det faktum att vi utgår ifrån studenternas egen hårvara är ett sätt att avdramatisera det hela. Det behöver inte vara så komplicerat och tekniskt med IKT i undervisningen. Det är något som vi redan har och använder.<br />
<br />
<div style="text-align: left;">
<i>
QR-koder
</i></div>
<div>
<br /></div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiX3xDjR8EIRW4hmNYT-hlo5J1P9sH-IVKjSI2Hh17WxaFHXoi89CfIr2JlxJPCpksV8n88uw4evO00aGtO10YxQS8K4AQZodrw7SFwdUyaBAKSE2bFhak6uN-eZCFjeIFQ1xt1VKcHDKEN/s1600/Ska%CC%88rmavbild+2012-04-24+kl.+9.11.56+AM.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img alt="" border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiX3xDjR8EIRW4hmNYT-hlo5J1P9sH-IVKjSI2Hh17WxaFHXoi89CfIr2JlxJPCpksV8n88uw4evO00aGtO10YxQS8K4AQZodrw7SFwdUyaBAKSE2bFhak6uN-eZCFjeIFQ1xt1VKcHDKEN/s200/Ska%CC%88rmavbild+2012-04-24+kl.+9.11.56+AM.png" title="" width="200" /></a>Redan när eleverna hängde av sig av jackorna möttes de av sitt första exempel på hur mobil teknik kan användas i undervisningen, som ett led i en formativ bedömning. Utan att ge för mycket instruktioner och mer som en liten stå och gå-övning så fick eleverna svara på frågor om sina kunskaper, och sin bakgrund via ett antal QR-koder som fanns uppsatta på ena väggen. De som testade väckte intresse bland de som kanske inte testat förut, frågade vad det var för något och fick möjlighet att installera de appar som behövdes. QR-koden här till höger går till en av frågorna på <a href="http://mentimeter.com/">mentimeter.com</a> som automatiskt genererar en URL till vilken de som skall svara kan riktas, och en QR-kod till motsvarande frågas sida. Enkelt, och fullt genomförbart enbart med vilken internetuppkopplad enhet som helst. Tråden togs senare upp när vi visade hur denna typ av "ge din åsikt"-övning kan användas för att låta eleverna ge sin synpunkt eller dela med sig av sin kunskap anonymt. Ett sätt att få översikt över en ärlig åsikt ospeglad av kamraternas handuppräckningar, som ett led i en formativ bedömning. Vi använde det själva genom att undersöka hur många av studenterna som hade en smartphone, hur duktiga de ansåg sig vara inom området IKT och för att ta reda på lite annan bakgrundsinformation.<br />
<br />
<div style="text-align: right;">
</div>
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/cH7sV08UMxE?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe><br />
<div style="text-align: left;">
<span style="font-weight: normal;"><i>
Iris</i></span></div>
<div>
<br /></div>
För att direkt göra en poäng och visa på behovet av en ny syn på undervisningsituationen i skolan så visade vi delar ur filmen om Iris 14 månader. Det faktum att morgondagens elever kommer att ställa helt nya krav på oss som lärare och skolan som institution görs uppenbart.<br />
<br />
Med utgångspunkt i <a href="http://prezi.com/dxjmzmeipspd/ga-5444-larandets-forutsattningar-och-ikt-i-undervisningen/">prezin</a> nedan diskuterade vi sedan bland annat studenternas hemläxa som en del av att visa på några av de nya koncept som växer fram inom utbildningsväsendet och som kan vara viktigt för studenterna att ha med sig - flipped classroom. Eleverna var instruerade att se några filmer inför seminariet, och fick diskutera tre frågor och dokumentera tankar och eventuella svar på en <a href="http://ga5444vt2012.tumblr.com/">tumblr-blogg</a>.<br />
<br />
<br />
<div class="prezi-player">
<style media="screen" type="text/css">
.prezi-player { width: 800px; } .prezi-player-links { text-align: center; }
</style><object classid="clsid:D27CDB6E-AE6D-11cf-96B8-444553540000" height="600" id="prezi_dxjmzmeipspd" name="prezi_dxjmzmeipspd" width="800"><param name="movie" value="http://prezi.com/bin/preziloader.swf"/>
<param name="allowfullscreen" value="true"/>
<param name="allowscriptaccess" value="always"/>
<param name="bgcolor" value="#ffffff"/>
<param name="flashvars" value="prezi_id=dxjmzmeipspd&lock_to_path=0&color=ffffff&autoplay=no&autohide_ctrls=0"/>
<embed id="preziEmbed_dxjmzmeipspd" name="preziEmbed_dxjmzmeipspd" src="http://prezi.com/bin/preziloader.swf" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always" width="800" height="600" bgcolor="#ffffff" flashvars="prezi_id=dxjmzmeipspd&lock_to_path=0&color=ffffff&autoplay=no&autohide_ctrls=0"></embed></object><br />
<div class="prezi-player-links">
<a href="http://prezi.com/dxjmzmeipspd/ga-5444-larandets-forutsattningar-och-ikt-i-undervisningen/" title="Ga 5444 - Lärandets förutsättningar och IKT i undervisningen">Ga 5444 - Lärandets förutsättningar och IKT i undervisningen</a> on <a href="http://prezi.com/">Prezi</a></div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<div style="text-align: left;">
<i>
Lokal arkeologi och historia i telefonen
</i></div>
</div>
<div>
<br /></div>
Resten av passet gick åt till att göra en utomhushövning med mobilt lärande i centrum, som ett exempel på en övning man skulle kunna göra med elever runt mellanstadiet och uppåt. Med hjälp av evernote som dokumentationsverktyg och kringla-appen från Riksantikvarieämbetet och med utgångspunkt i <a href="http://maps.google.com/maps/ms?msid=215980924724243139293.0004bcc2175ce58d8479c&msa=0">denna karta</a> fick studenterna välja ett uppdrag - exempelvis: "hitta en kvarnsten", eller: "bosätt dig på järnåldern". Inom tio minuters gångavstånd från Campus finns nämligen närmare 15 intressanta fornlämningar och andra intressanta kulturartefakter. Studenterna fick lösa ett uppdrag och dokumentera sitt arbete med bilder, ljud ocj skriven text. Evernoteanteckningarna delades med mig som lärare och vid återkomsten tittade vi gemensamt på de olika gruppernas resultat. Det blev lättsamt, men samtidigt spännande och gav inblick i hur man med denna övning som utgångspunkt kunde väcka intresset för de historiska platser som finns i princip överallt i vårt långa land, och de människor som levt där, för hundra eller tusentals år sedan.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMJtANV-DIvIEjy7XH7oI9apk41Tiu6wEXRLnZc7KwHQn4pexMTXXhRYvrhDHQ5QjsJr8AhNpsF6Fua4e8kAVffnVRW00_Jf3lnnaQvCF-O2C5sgJG_u1nnmX6jJAxojmh6vHE2iuou2Cp/s1600/ga5444beskuren1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="448" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhMJtANV-DIvIEjy7XH7oI9apk41Tiu6wEXRLnZc7KwHQn4pexMTXXhRYvrhDHQ5QjsJr8AhNpsF6Fua4e8kAVffnVRW00_Jf3lnnaQvCF-O2C5sgJG_u1nnmX6jJAxojmh6vHE2iuou2Cp/s640/ga5444beskuren1.jpg" width="640" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Gravhög? På gravplats funnen av studenterna </td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<br />
<br />
<div class="prezi-player">
<style media="screen" type="text/css">
.prezi-player { width: 550px; } .prezi-player-links { text-align: center; }
</style><br />
<div class="prezi-player-links">
<br /></div>
</div>
</div>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-10522533628169680812011-11-28T13:39:00.001+01:002011-11-28T14:15:01.955+01:00Den rörande framtiden vår!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
I senaste numret av Datorn I Utbildningen skriver jag om hur touch- och gest-baserad (mobil) teknologi i kombination med framsteg inom kognitionsforskning kan ge upphov till nya sätt att lära. Det finns forskning som visar att om vi själva, med vår egen kropp, är med och producerar de representationer av fysikaliska fenomen vi vill studera och lära oss om, så sitter kunskaperna bättre, och vi gör förstår kopplingen mellan de matematiska representationerna och den verklighet de skall beskriva lättare. Dessutom sitter kunskaperna längre.<br />
<div style="text-align: left;">
Pedagogiska lösningar som tar tillvara och nyttjar denna kunskap kan sägas ha funnits ett tag, men i och med ny teknik i form av exempelvis touchbaserade smartphones och tablets nu finns mer eller mindre i varje persons ägo (inom kort lär snart så vara fallet) så öppnas återigen dörren till nya sätt att använda våra kunskaper, att vidareutveckla denna och finna nya lösningar och arbetssätt. Inte helt olikt situationen för ett par år sedan när en dator per elev helt plötsligt exploderade för att snart vara en realitet. Nya sätt att tänka kring tekniken och lärandet dök plötsligt upp på marknaden. </div>
<div style="text-align: left;">
Ett nytt sätt att jobba med matematiska grafiska representationer inom fysiken, och att göra det med den egna kroppen och få en ögonblicklig återkoppling, är att via en ny form av applikation som jag just nu håller på och utvecklar (se film nedan). Tanken är att eleven genom att direkt generera s-t respektive v-t grafer med sitt finger skall koppla de grafiska representationernas egenskaper till egenskapen hos den rörelse som genererade dem, och att kopplingen mellan en v-t och en s-t graf. </div>
<br />
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="http://www.youtube.com/embed/J2gSNtSSnzQ" width="560"></iframe>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Även simuleringsprogrammet <a href="http://www.algodoo.com/">Algodoo</a> ger möjlighet att jobba utefter den här principen. Med det nya "dragverktyget", kombinerat med grafvisning kan detta mer eller mindre reproduceras (se film nedan). När Algodoo kommer som applikation på en tablet inom ett par år så kommer detta säkert att finnas som en specifik applikation inom programmet. Mer om detta i kommande nummer av Datorn i Utbildningen, tillsammans med närliggande tekniker likt de som <a href="http://www.youtube.com/watch?v=2lF8OJoWogY">Kinect</a> erbjuder.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="http://www.youtube.com/embed/W_Xmm7g_ibk" width="560"></iframe>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-45822855756652957512011-08-02T13:31:00.000+02:002011-11-04T11:06:36.667+01:00Hur bilar bromsar - Algodoo i skolan<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Har nu på allvar kommit igång och skriva på korta lärarhandledningar till övningar med hjälp av Algodoo, kopplade till fysikkurserna och teknikkurserna på högstadiet. Började med att fundera kring en enkel modell av en bil, hur de bromsar, och hur bromssträckan beror på hastigheten och vikten. Något som naturligtvis är av vikt när det gäller trafiksäkerhet.<br />
<br />
Det var lurigare än man först kunde tro. Nu har även jag lärt mig någt om skillnad mellan bromsar fram och bak exempelvis.<br />
<br />
<a href="https://sites.google.com/site/algodooetal/algodoo-7-9/bromsstraecka">Här</a> hittar du detta första exempel, och <a href="https://sites.google.com/site/algodooetal/algodoo-7-9">här</a> hittar du kursplanen i fysik för högstadiet dit jag kommer att lägga fler lärarhandledningar, sorterade efter kunskapsmål.<br />
<br />
<a href="http://skoldator.files.wordpress.com/2011/08/algodooscreensnapz001.jpg"><img alt="Ibland kan det bli för mycket av det goda. I det här fallet friktion." class="size-large wp-image-1689 " height="320" src="http://skoldator.files.wordpress.com/2011/08/algodooscreensnapz001.jpg?w=1024" title="AlgodooScreenSnapz001" width="512" /></a></div>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-22344314457556236832011-07-21T09:49:00.000+02:002011-11-06T14:59:30.707+01:00Algodoo and movie overlay<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div>
<br />
<br />
Been playing around with the simulation program Algodoo for a while. Looking into the pedagogical potential using it as one of multiple/multimodal representations of physical events. Here I overlay a VLC-semi transparent player showing me taking a little bike ride slamming on the brakes. I overlay this with Algodoo where I built a bike of the same weight as my bike and me together, tuning the speed more or less, and using an as close a choice of materials as I could. Rubber for the tires and stone as the ground. Trying to synch the point of slamming the brakes one sees that the breaking distance is quite similar to the actual breaking distance. The vector illustrates the net force on the virtual bike.<br />
<table style="width: auto;"><tbody>
<tr><td style="text-align: left;"><a href="https://picasaweb.google.com/lh/photo/ABrH4pZJSYS-_DJAJERlng?feat=embedwebsite"><img alt="" height="108" src="https://lh6.googleusercontent.com/-O9JbaJSvEC0/TibLBY-KpKI/AAAAAAAAHPk/NrRBhpp4a4o/s144/Algobike.jpg" width="144" /></a></td></tr>
<tr><td style="font-family: arial,sans-serif; font-size: 11px; text-align: right;">From <a href="https://picasaweb.google.com/davidsson.mattias/July202011?authuser=0&feat=embedwebsite">July 20, 2011</a>'<br />
<br /></td></tr>
</tbody></table>
One could now ask the students what would happen to the breaking distance if the weight of the biker changes with say a factor of two? And what happens if the speed changes with say a factor of two. Will the distance change by a factor of two? Its just a matter of trying it out in Algodoo and compare it directly with the original situation.<br />
<br />
PS. I needed quite a few hours to learn how to time everything. And a few mistakes are in the movie. It would be interesing if one could make an application that would facilitate this... I think I will have to develop one.<br />
<br /></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
</div>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-12051084781276868792011-06-16T13:08:00.000+02:002011-11-08T08:47:30.106+01:00Om frågan "Varför"? Och motivation för lärande.<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Bloggar lite under slutkonferensen för ung kommunikation - <a href="http://www.xn--dnusen-iua.se/">Då - Nu - Sen</a>?<br />
<br />
Skrev följande inlägg efter en session under gårdagen. Originalets titel är "Ung evolution".<br />
<br />
Jag smög in på sessionen om 1-1 och vad det innebär för utbildningen. Den del av framställningen som jag var med om finns att höra, och anteckningarna finns att läsa i pencasten nedan. Vi fick höra hur IKT-samordnaren och en av eleverna från Umeå såg på saken, vad de gjort och hur det fungerat. På sida två i mina anteckningar så flyter dock mina tankar iväg. Jag kopplar till en tanke som jag haft ett tag. Jag medger att jag i dessa tankegångar spelar lite djävulens advokat och jag sätter på mig den svarta hatten. Men det beyder inte att tankegångarna är fel.<br />
<div class="pencast">
<br />
<small>brought to you by <a href="http://www.livescribe.com/" target="_blank">Livescribe</a></small><br />
<object height="316" width="228"><param name="movie" value="http://www.livescribe.com/media/swf/embedPlayer.swf">
</param>
<param name="FlashVars" value="path=http%3A//www.livescribe.com/cgi-bin/WebObjects/LDApp.woa/wa/flashXML%3Fxml%3D0000C0A8011700003A9A200D0000013083F7B9A9E7210A97&embedversion=1">
</param>
<param name="allowFullScreen" value="true">
</param>
<param name="allowscriptaccess" value="always">
</param>
<embed src="http://www.livescribe.com/media/swf/embedPlayer.swf?path=http%3A//www.livescribe.com/cgi-bin/WebObjects/LDApp.woa/wa/flashXML%3Fxml%3D0000C0A8011700003A9A200D0000013083F7B9A9E7210A97&embedversion=1" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="228" height="316"></embed></object></div>
<div>
Vad handlar det då om? Vad är denna unga evolution för något? Snarare handlar det om ung konkurrens, och frågan <em>varför</em>? Varför måste jag lära mig detta? Vi har nog dom flesta av oss som är lärare fått frågan, och säkert också själva ställt den i ett eller annat sammanhang. Det handlar om motivation och vad som motiverar elever till lärande. Simon, eleven från Umeå uttryckte det som att han behövde se nyttan med det han lär sig för att bli motiverad. Han efterlyste "skarpa case" som lärandet kunde röra sig kring. Det var även tydligt att Simon motiverades av sådant han tyckte var roligt. Jag håller med Simon. Likt Gärdenfors och många andra kognitionsvetare hävdar jag bestämt att en motiverad elev är en lyckosam elev. Men det är nu vi stöter på, eller kommer att stöta på problem. Problemet är att vi som skola endast är en del av elevernas tankesfär. Endast en del av den möjliga intelektuella (eller i vissa fallmindre intelektuella) input som en elev har att välja på. Det vi vill sälja till elevens sinnen är produkter på en konkurrensutsatt marknad. Det vi vill säja är inte heller endast en produkt, utan en produkt i olika skepnad. Med olika "skal". Vissa skal är roliga/flashiga och ger en mer omedelbar njutning för sinnena, medans andra behöver man lära sig uppskatta med tiden, men med tiden så uppskattar vi dem desto mer, och de ger möjlighet att befästa mer komplexa kunskapsbyggen. Frågan är - har vi <em>tid</em> och möjlighet att motivera svaret på elevens fråga "Varför skall jag välja det mindre omedelbart njutbara alternativet?" Det mindre uppenbart roliga alternativet? Håller vi i själva verket på att evolutionera bort, via konkurrens och återkopplingen till de omedelbara resultatens tillfredsställelse, den motivation till lärande som skulle kunna uttryckas som <em>lärande för lärandets egen skull</em>? Lärande enbart för den njutning som <em>förståelsen</em>och kunskapen ger individens intellekt. Jag vill slåss för att den motivationen till lärande skall överleva, och jag vill jobba för att denna motivation skall kunna smälta samman med de nya sätten att arbeta. Kanske behöver det inte råda någon motsättning? Hur skall vi kunna upprätta ett kontrakt med eleven, och en förståelse för det faktum (för det hävdar jag att det är) att det ibland inte går att svara på frågan - <em>varför</em>? Varför skall jag lära mig detta?<br />
<div>
</div>
<br />
<div>
</div>
<br />
<div>
/Mattias Davidsson</div>
<br /></div>
<br />
<a href="http://www.livescribe.com/cgi-bin/WebObjects/LDApp.woa/wa/MLSOverviewPage?sid=JHmHc4fJ1t2F">Här</a> hittar du pencasten.</div>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-83054646644876624922011-05-26T14:16:00.000+02:002011-11-06T15:07:15.596+01:00Augmented reality - i verkligheten<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Ett av de projekt som vi på <a href="http://celekt.info/">CeLeKT</a> just nu är involverade i handlar om hur Augmented Reality (AR) kan användas för att göra fenomen som är svåra, eller omöjliga, att studera i ett klassrum , synliga. Förhoppningen är att intressen, engagemang skall göra undervisningen roligare och bättre. I går var vi på besök i Arabyskolan i Växjö för att visa upp projektet för klass 9a. Engagemanget var stort. Responsen bra. SmålandsPosten var där och skrev en artikel som blev riktigt bra. Dyker den upp i digitalt format så lägger jag länken här. Ilias, en av eleverna, sammanfattar projektets syfte väldigt bra, utan att veta om det själv, när han säger att:<br />
<blockquote>
Jag tror att lektionerna skulle bli intressantare och vi skulle lära oss mer om det här fanns i undervisningen. Jag blev lite överraskad av det där med molekylerna. Det visste jag faktiskt inte! Men nu lär jag inte glömma det.</blockquote>
<br />
Projektet Science Centre To Go hittar du <a href="http://www.sctg.eu/">här</a>.<br />
<div style="text-align: center;">
<img alt="Augmented Reality i fysikundervisningen på Arabyskolan" class="aligncenter" height="480" src="https://lh4.googleusercontent.com/-mPV-6Xc-qaU/Td4DY-lqHhI/AAAAAAAAGZo/FXhIV_1L9Xk/s640/2011-05-26%25252009.21.08.jpg" title="Augmented Reality i fysikundervisningen på Arabyskolan" width="640" /></div>
<br />
<div style="text-align: left;">
En video med projektet kan du se nedan.</div>
<br />
<div style="text-align: left;">
<object height="350" width="425"><br/> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/E0boVa5zbfo">
<br/> <param name="wmode" value="transparent">
<br/> <embed src="http://www.youtube.com/v/E0boVa5zbfo;rel=0" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" height="350" width="425"><br/> </object></div>
</div>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-43144245980552591372011-05-25T14:48:00.000+02:002011-11-04T09:19:12.993+01:00Mina pencasts från Framtidens lärande......hittar ni <a href="http://www2.diu.se/framlar/author/mattias-davidsson/">här</a> i respektive inlägg.Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-2333085213692668732011-05-25T00:39:00.000+02:002011-11-04T09:19:12.966+01:00Dyslexiförbundet ringer uppOch ville veta vad jag anser om #entillen, en jämlik skola och specialpedagogik. Även om jag inte kan påstå mig vara någon expert på hela det fältet så blev det ett intressant samtal. Har inte läst hela artikeln, men delar hittar du <a href="http://www.dyslexi.org/tidningen-las-skriv/%E2%80%9Dsnart-kommer-alla-elever-ha-egna-datorer%E2%80%9D-1386">här</a>.Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-14475097200191091472011-05-11T10:56:00.000+02:002011-11-04T09:19:12.919+01:00Google gör Naturvetenskapen roligare?Igår <a href="http://www.google.com/events/io/2011/sessions/android-open-accessory-api-and-development-kit-adk.html">annonserade Google</a> att man nu öppnar upp möjligheten att bygga hårdvara som kan kontrolleras och interagera med Android-enheter. Eller att enheterna i sig blir Google enheter. Eller att man via ett interface skulle kunna "hooka" upp redan existerande enheter mot din telefon eller tablet. Helt öppet, utan att behöva gå igenom någon form av certifiering. Det här öppnar enorma möjligheter för många bransher. Inte minst utbildningsbranschen. Tänk dig själv; du, dina elever, i princip vem som, kan koppla upp sig mot projektorn, mot smartboarden, mot datorskärmen, tangentbordet... Du kan bygga hårdvara, eller köpa hårdvara som fungerar som sensor för att mäta allt från luftfuktighet, vindhastighet, temperatur, hastighet, vinkel, fältstyrka, tryck....[fyll i från dina egna tankar] Trådlöst naturligtvis om du så vill, eller via USB.<br/><br/>Den stora frågan blir nu - kommer det här att öppna upp för en flora av hårdvara och applikationer som vi har råd att förse studenterna med i stora kvantiteter? Eller kommer vi fortsatt att erbjudas hårvara i den övre prisklassen av företag som redan finns på marknaden? Kanske (hemska tanke) via någon form av "hub" som agerar mellanhand mellan sensorn och din telefon/tablet...? Personligen hoppas jag att det just nu sitter några hundra smarta studenter och några tusentals andra som jobbar på tankar kring hårdvara att användas i skolan, eller annorstädes, som låter oss samla data för att sedan kunna göra vad vi vill med. Till rimliga priser. Kanske till och med ett kit där man själv kan plocka ihop och konstruera sina egna sensorer? I nästa led hoppas jag att det finns utvecklare som tänker kring hur dessa data kan samlas, bearbetas, samarbetas kring och delas, samt illustreras på nya, engagerande sätt. Det här kan revolutionerna exempelvis naturvetenskapsundervisningen som möjliggör för eleverna att konstruera egna experiment, och göra det till en social, kanske spelbaserad verksamhet.<br/><br/>En vild tanke är att låta tusentals elever springa runt med sensorer som mäter olika meteorologiska faktorer, för att direkt mata in dessa data i till en molnapplikation som gör en väderleksrapport, lokalt eller regionalt. Skulle man kanske till och med kunna få SMHI att sponsra...Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-58572440347784211802011-04-13T16:32:00.000+02:002011-11-04T09:19:12.892+01:00Hur kan vi förbättra skolan med IT?Precis samma fråga som IT-ministerns statssekreterare vill få reda på svaret på (se gärna <a href="http://www.regeringen.se/sb/d/14664/a/166269">filmen</a> från regeringens hemsida) funderar jag kring specifikt när det gäller fysikundervisningen i skolan. Är du fysiklärare på gymnasiet eller grundskolans senare år och du vill du vara med och förbättra fysikundervisningen i skolan så ber jag dig fylla i formuläret som du hittar här: <a href="http://korta.nu/fysikundervisning">http://korta.nu/fysikundervisning</a>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-74422732793905439922011-03-25T14:04:00.000+01:002011-11-04T09:19:12.840+01:00Fredagsfunderingar<div>Efter ett par dagar på lärarhögskolan sitter jag och funderar på sakernas natur. Den här träffen har vi fått ett par intressanta föreläsningar kring olika aspekter av en lärares yrkesliv. Men vi har inte övat eller blivit satta inför några konkreta pedagogiska situationer. Varken rent praktiskt eller som diskussionsmoment.</div><br/><div></div><br/><div>Min fråga som jag lite medvetet provocerande ställer mig själv, då den delvis går stick i stäv mot min tidigare uppfattning är huruvida det är rätt att lägga ut på VFU-praktiken, dvs skolorna, att ge lärarstudenten de rent praktiska färdigheterna - hur det går till i “verkligheten”. Att öva i olika situationer, på olika moment etc. Det som inte görs, eller görs i väldigt liten grad, på lärarhögskolan, där det ändå skulle kunna göras i termer av rollspel, videoinspelning av situationer med diskussioner kopplade till pedagogisk teori, kognitiv kun- och vetenskap etc. etc.<br/><br/>Jag menar - om hypotesen, eller i alla fall påståendet eller uppfattningen är att det finns problem med skolan, hur vi faktiskt är organiserade, hur vi lär ut, hur vi bemöter och bedömer elever etc, är det då inte så att nya lärare uppfostras in i det gamla systemet? Borde inte lärarhögskolan ta över initiativet och faktiskt visa hur det borde vara? Hur det skulle kunna vara och hur vi kan förbättra? Att stå för reformer och vara de som genomdriver dessa?</div><br/>Kanske är det därför att jag läser på distans, i och för sig med flera väldigt långa och intensiva träffar per termin, som jag saknar de moment jag saknar. Vad det gäller användandet av teknik i undervisningen så har man på min utbildning mer eller mindre strukit de momenten och jag fann mig själv hålla föreläsning för mina kursare inför stundande grupparbete, där de flesta spydde galla över det existerande verktyget och dess ineffektivitet. Borde inte lärarhögskolan gå i bräschen för att vi lärare skall ta till oss och använda teknik som kan effektivisera elevernas inlärande?Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-28923397494265833222011-03-15T18:26:00.000+01:002011-11-06T15:14:59.719+01:00Regeringen inspireras av sonen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Fick ett litet D på twitter av Marie Linder som uppmärksammat att Anna-Karin Hatt, IT- och regionminister skrivit <a href="http://www.regeringen.se/sb/d/13698/a/163282?utm_source=Regeringskansliet&amp;utm_campaign=Delning%20av%20l%C3%A4nk&utm_medium=twitter&at_xt=4d7f5f23399bd5ec,0">en text</a> på regeringens hemsida angående det twitter-inlägg jag skrev under rundabordssamtalen kring IT-skola och framtid för ett par veckor sedan. Ministerna verkar ärligt inspirerad av min son, som vet hur man bläddrar i menyerna på min telefon, med hjälp av touch-funktionaliteten, men inte vet hur man pratar. Ännu. Det här fungerar som ett bra exempel på hur det relativt enkla tekniska sociala hjälpmedel (som är twitter) kan användas för att förbättra och fördjupa demokratin. Hur bra tankar och idéer kan sorteras och fås att flyta upp till ytan, synligt för alla, och framförallt för de som söker och har ett behov.<br />
<br />
Så här lyder meddelandet:<br />
<blockquote>
"Min son kan inte prata ännu, men han kan navigera min Android telefon... hur förbereder sig skolan på hans kommande närvaro?"</blockquote>
<br />
Ministern tror sig veta att skolan inte är så väl förberedd, men är å andra sidan redo att agera för att förändra saken. Nåväl, nu får jag slita mig från mitt IT-behov och försöka avprogrammera sonen som är beroende av "I drömmarnas trädgård". Skriver eventuellt lite längre i frågan i samma inlägg inom kort.<br />
<br />
<a href="http://skoldator.files.wordpress.com/2011/03/fullskc3a4rmsinfc3a5ngning-2011-03-15-170719-bmp.jpg"><img alt="" class="aligncenter size-full wp-image-1607" height="399" src="http://skoldator.files.wordpress.com/2011/03/fullskc3a4rmsinfc3a5ngning-2011-03-15-170719-bmp.jpg" title="Fullskärmsinfångning 2011-03-15 170719.bmp" width="640" /></a></div>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-65868221554929786382011-02-24T17:09:00.000+01:002011-11-06T15:14:19.147+01:00Var med och bygg Google Apps-portalen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Efter att ha skrivit blogg rätt länge så känns det lockande att starta upp ett något mer kollaborativt arbete. Vill du vara med och samla erfarenheter av arbetet med Google Apps och dess verktyg som Google Calendar och docs i en #entillen skolmiljö? Gå då till <a href="http://www.datorniskolan.se/" title="http://www.datorniskolan.se">http://www.datorniskolan.se</a>, kika på och ta del av vad som redan finns där och säg sedan till om du vill vara med och bygga ut portalen genom att maila till mattias.davidsson@datorniskolan.se.<br />
<div style="text-align: center;">
<a href="http://skoldator.files.wordpress.com/2011/02/fullskc3a4rmsinfc3a5ngning-2011-02-24-160529-bmp.jpg"><img alt="" class="aligncenter size-full wp-image-1601" height="383" src="http://skoldator.files.wordpress.com/2011/02/fullskc3a4rmsinfc3a5ngning-2011-02-24-160529-bmp.jpg" title="Fullskärmsinfångning 2011-02-24 160529.bmp" width="640" /></a></div>
<br />
Mvh<br />
<br />
Mattias</div>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-70850705765142422712011-01-17T19:45:00.000+01:002011-11-04T09:19:12.739+01:00P4 Kronoberg frågar - Skall man satsa på en dator per elev?Blev uppringd av P4 Kronoberg. I Växjö satsar man nu stort på en dator per elev - "en till en" även kallat. Det har redan gjorts ett par inlägg och skrivits en del, bland annat om att andra elever än de som fått en dator är avundsjuka. Vilket man ju kan förstå. Och vad säger man - livet är inte alltid rättvist. Blev iaf tillfrågad om en dator per elev verkligen är det som skolan skall satsa på när man pratar om ett behov av ökad lärartätet. Vill ni veta mitt svar så kan ni direkt spola fram ca 17 minuter. Vill du höra hela inslaget om 1-1 så kan du spola fram ca 8 minuter.<br/><br/><a href="http://skoldator.files.wordpress.com/2011/01/fullskc3a4rmsinfc3a5ngning-2011-01-17-180307-bmp.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-1577" title="Fullskärmsinfångning 2011-01-17 180307.bmp" src="http://skoldator.files.wordpress.com/2011/01/fullskc3a4rmsinfc3a5ngning-2011-01-17-180307-bmp.jpg" alt="" width="510" height="321" /></a><br/><br/><a href="http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=64&play=2852336&playtype=S%C3%A4ndning">Här</a> hittar du inslaget.Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-71822219489948174842010-12-17T16:04:00.000+01:002011-11-04T09:19:12.718+01:00Egen dator - Kartan nu på Framtidens lärandeDen lista som jag startade för ett par år sedan över skolor med en-till-en satsningar har nu reinkarnerats till att bli en officiell satsning på Framtidens Lärande i form av en karta. Kartan startades först av Alma på skolverket och vi kommer nu att jobba med att utveckla och hålla den uppdaterad. <a href="http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/">Här</a> hittar du länken till framtidens lärande på Datorn I Utbildningens webbsida. Se till att vara med och hålla den aktuell och få med din skola eller kommun så den inte bara är en tom yta på kartan<br/><br/><a href="http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/"><img class="aligncenter size-full wp-image-1572" title="kartantillbloggen" src="http://skoldator.files.wordpress.com/2010/12/kartantillbloggen.jpg" alt="" width="510" height="366" /></a><br/><br/> Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5501792582714064211.post-60454989615281597052010-10-20T17:36:00.000+02:002011-11-08T19:49:15.496+01:00En plattform för framtiden?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
I dag damp nya numret av Datorn i Utbildningen ned i brevinkastet. Från och med nr 6 2010 kommer jag att skriva om lärplattformar och annat intressant kring området IT i undervisningen. Lite som jag gör här på bloggen, fast förhoppningsvis lite bättre, mer centrerat kring vissa specifika frågor och än lite mer genomtänkt.<br />
<br />
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<a href="http://skoldator.files.wordpress.com/2010/10/2010-10-20-16-17-52.jpg"><img alt="Tidningen Datorn i Utbildningen" class="size-full wp-image-1562" height="227" src="http://skoldator.files.wordpress.com/2010/10/2010-10-20-16-17-52.jpg" title="Tidningen Datorn i Utbildningen" width="510" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
Jag går ut relativt hårt genom att ställa en del ofta rätt kritiska frågor kring dagens lärplattformar. Vad de är och vad de borde kunna vara. Håller du med? Har du andra erfarenheter eller vill kommentera? Lägg gärna en kommentar till det här inlägget. Artikeln dyker upp på DIU's <a href="http://www.diu.se/">hemsida</a> inom kort skulle jag tro.<br />
<br />
Vill du dessutom vara med och samla information kring just lärplattformar så får du gärna fylla i <a href="https://spreadsheets3.google.com/viewform?formkey=dFpwQmZKRjBfSExOQ0pZMUhnUkRPRnc6MQ">detta formulär</a> som. Det tar väl kanske tre fyra minuter och är anonymt om du så vill.</div>Gåsleverhttp://www.blogger.com/profile/05148580203775025449noreply@blogger.com1