Hur kan vi förbättra skolan med IT?

Precis samma fråga som IT-ministerns statssekreterare vill få reda på svaret på (se gärna filmen från regeringens hemsida) funderar jag kring specifikt när det gäller fysikundervisningen i skolan. Är du fysiklärare på gymnasiet eller grundskolans senare år och du vill du vara med och förbättra fysikundervisningen i skolan så ber jag dig fylla i formuläret som du hittar här: http://korta.nu/fysikundervisning

Fredagsfunderingar

Efter ett par dagar på lärarhögskolan sitter jag och funderar på sakernas natur. Den här träffen har vi fått ett par intressanta föreläsningar kring olika aspekter av en lärares yrkesliv. Men vi har inte övat eller blivit satta inför några konkreta pedagogiska situationer. Varken rent praktiskt eller som diskussionsmoment.

Min fråga som jag lite medvetet provocerande ställer mig själv, då den delvis går stick i stäv mot min tidigare uppfattning är huruvida det är rätt att lägga ut på VFU-praktiken, dvs skolorna, att ge lärarstudenten de rent praktiska färdigheterna - hur det går till i “verkligheten”. Att öva i olika situationer, på olika moment etc. Det som inte görs, eller görs i väldigt liten grad, på lärarhögskolan, där det ändå skulle kunna göras i termer av rollspel, videoinspelning av situationer med diskussioner kopplade till pedagogisk teori, kognitiv kun- och vetenskap etc. etc.

Jag menar - om hypotesen, eller i alla fall påståendet eller uppfattningen är att det finns problem med skolan, hur vi faktiskt är organiserade, hur vi lär ut, hur vi bemöter och bedömer elever etc, är det då inte så att nya lärare uppfostras in i det gamla systemet? Borde inte lärarhögskolan ta över initiativet och faktiskt visa hur det borde vara? Hur det skulle kunna vara och hur vi kan förbättra? Att stå för reformer och vara de som genomdriver dessa?

Kanske är det därför att jag läser på distans, i och för sig med flera väldigt långa och intensiva träffar per termin, som jag saknar de moment jag saknar. Vad det gäller användandet av teknik i undervisningen så har man på min utbildning mer eller mindre strukit de momenten och jag fann mig själv hålla föreläsning för mina kursare inför stundande grupparbete, där de flesta spydde galla över det existerande verktyget och dess ineffektivitet. Borde inte lärarhögskolan gå i bräschen för att vi lärare skall ta till oss och använda teknik som kan effektivisera elevernas inlärande?

Regeringen inspireras av sonen

Fick ett litet D på twitter av Marie Linder som uppmärksammat att Anna-Karin Hatt, IT- och regionminister skrivit en text på regeringens hemsida angående det twitter-inlägg jag skrev under rundabordssamtalen kring IT-skola och framtid för ett par veckor sedan.  Ministerna verkar ärligt inspirerad av min son, som vet hur man bläddrar i menyerna på min telefon, med hjälp av touch-funktionaliteten, men inte vet hur man pratar. Ännu. Det här fungerar som ett bra exempel på hur det relativt enkla tekniska sociala hjälpmedel (som är twitter) kan användas för att förbättra och fördjupa demokratin. Hur bra tankar och idéer kan sorteras och fås att flyta upp till ytan, synligt för alla, och framförallt för de som söker och har ett behov.

Så här lyder meddelandet:

"Min son kan inte prata ännu, men han kan navigera min Android telefon... hur förbereder sig skolan på hans kommande närvaro?"

Ministern tror sig veta att skolan inte är så väl förberedd, men är å andra sidan redo att agera för att förändra saken. Nåväl, nu får jag slita mig från mitt IT-behov och försöka avprogrammera sonen som är beroende av "I drömmarnas trädgård". Skriver eventuellt lite längre i frågan i samma inlägg inom kort.

Det pratas mer och mer om en-till-en

Det ryker och surrar när det gäller IT i utbildningen. Den som tittat på kunskapskanalen häromveckan kanske såg när man diskuterade IKT inom den högre utbildninen. Före BETT i London hölls en internationell konferens om teknik i utbildningen. Gordon Brown inledde. Stefan Pålsson skriver utförligt om det på omvärldsbloggen. Du kan höra några av deltagarnas åsikter om konferensen nedan.



Ann-Catrin Brockman skriver förtjänstfullt på sin blogg om erfarenheter och diskussioner kring exempelvis en-till-en projekt i kommunen och annorstädes. Hon pekar bland annat på diskussionen i Studio 1 (P1) där det för någon vecka sedan diskuterades kring en-till-en, fördelar och nackdelar.

Sitter annars mest och funderar på hur skolan kommer att förändras när alla elever inte bara har en dator, utan en pekdator...



Bildkälla: http://www.techfresh.net/wp-content/uploads/2007/11/ipad-touch-cover.jpg

Uppdatering: IDG skriver om skolans satsningar på datorer.

IT-Matte nytt ämne i skolan?

Via Håkan Elderstigs blogg (eller om det var hans twitterinlägg som länkade till hans blogginlägg) hittade jag ett inlägg i debatten om den nya kursplanen i Matematik. Inlägget rosar inte direkt linjen inslagen av Björklund. Det handlar om huruvida vi nu menar allvar med att föra in skolan i nutiden och i framtiden in i framtiden. Bör IT-Matematik vara ett skolämne? I så fall får datorn en än vikitigare roll i skolan. Visst är vi i allmänhet dåliga på att använda datorn i matematikundervisningen? Jag erkänner. Även vi som snart har en dator per elev i alla årskurser har inte riktigt kommit igång på den fronten.

[caption id="" align="alignright" width="143" caption="Claes Johnson, matematikprofessor på KTH skriver i Ny Teknik om den misslyckade Matematikpolitiken."][/caption]

Visst styrs vi på så vis alltför mycket av de nationella proven? När skall de nationella proven ta hänsyn till de kunskaper som eleverna tillskansar sig vad det gäller analys av data i modernare verktyg (än miniräknarens begränsade upplösning och möjligheter samt snårigheter)? Visst måste vi få in IT-aspekten i de nya kursplanerna? Skall inte glömma den aspekten nu när jag själv går in i andra remissomgången gällande läsningen av kursplanerna i fysik.

Debatt om datorer för alla i Trelleborgs Allehanda

En bekant som arbetar på Trelleborgs Allehanda tipsade mig om en pågående debatt gällande böcker kontra datorer i skolan. Diskussionen är intressant att följa och jag delar den gärna med er här.

Ett inlägg i debatten är infört under rubriken "Släng ut elevdatorerna från grundskolan", varpå svaret "Det är inte datorerna som är problemet" infördes dagen därpå i tidningen. Ni får själva gissa vem av debattörerna jag håller med.

Den ena av debattörerna skriver bland annat:

"Vari ligger vinsten med att skicka trettio tonåringar ut i cyberrymden för att ta reda på något som en lärare, med eller utan stöd av lärobok, under ordnade former kan redogöra för omedelbart? En normalskicklig pedagog förmår att på fyrtio minuter få trettio niondeklassare att förstå bakgrunden till det andra världs krigets utbrott."

Att debattören inte själv kan svara på frågan han ställer säger rätt mycket om inställningen bland vissa politiker när det gäller att faktiskt ta reda på fakta  i fallet (i det här fallet läsa på lite om modern pedagogik och hur den utvecklats) kontra att gå på den ideologiska eller vanemässiga magkänslan.

Debatten om framtidens skola äntligen igång?

Politiker och opinionsbildare har legat lågt i frågan om framtidens skola - framförallt gällande fraktidens skola ur ett IT-perspektiv. Hittade på skolväskans blogg länkar till några artiklar som kanske tyder på att saker håller på att förändras. Framförallt ett inlägg i svenska dagbladet inger lite hopp. Några politiker från ett parti i regeringsställning kritiserar (indirekt) den politik, eller avsaknad av politik som bedrivs på området idag. Man skriver bland annat:

"Vår utgångspunkt är att skolan måste vara relevant för eleverna. De måste känna att den är på riktigt, att de lär sig viktiga saker som de har nytta av. Skolan får inte vara en helt annan värld än världen utanför, det är viktigt för deras syn på det skolan representerar. Upplevelsen av en modern och framåt skola är viktig för elevernas vilja att lära."

En idé man för fram är att bannlysa datorklassrummen och att 1-till-1 bör bli regel inom fem år snarare än undantag? Min känsla är att inom fem år tvingas skolorna göra det till en regel om de vill överleva, oavsett vad politikerna säger. Fast det är klart, Björklund kanske tycker man bör förbjuda datorer, mobiler och liknande i klassrummet.

Säg det till en skolminister som inte tycker eleverna skall hålla på med att leta information och surfa på internet.

Pedagogikprofessorn Roger Säljsö citeras i Aftonbladet:

”Att lära sig hur man utvecklar en ståndpunkt, hur man försvarar den och att inse när man har fel, är inte någon exklusiv verksamhet förbehållen eliter; det är i själva verket demokratins kärna.”

Där måste jag säga att jag benhårt håller med. Att lära unga människor vad de vet, hur de kan veta att de vet det de vet och var gränserna för deras kunskaper ligger och hur dessa kan utvidgas - det är ett uppdrag för skolan. Att ge människor en sund dos av självkritik och skeptisism, det är den typen av skola jag hade hoppats våra skolpolitiker hade fått genomgå.

HD :

"Tyvärr är fortfarande en del lärare negativa till IT. Men det borde de inte vara. Jag hoppas istället att fler och fler lärare inser att terminologin för datorer är minst lika viktigt att lära ut som orden spinnrock och skomakare."

Viktigare än att övertyga alla lärare om vikten av IT är att övertyga skolministern. Hoppas artikelskrivaren (M)  jobbar på det.

När alla skolor inom några år får möjligheten att tillgodose alla elever med en dator så hoppas jag att  politikerna ger medel för att utbilda lärare och skolledning så att man kan hantera situationen, för när väl datorn befinner sig i klassrummet, precis som papper och penna i elevernas händer - then what? Teachers get ready - there's a train a coming...

Stig Roland Rask om en-till-en

Stig Roland Rask skriver på kk-stiftelsens hemsida två tänkvärda inlägg om vikten av satsningen på en-till-en. Det som kändes rätt, rakt in i ryggmärgen var listan, skriven av Lars Johnsson i Falkenberg, på saker man inte gör som lärare när varje elev har var sin dator. Här är några exempe:

Jag kopierar inte.

Jag delar inte ut några papper (förutom de jag blir tilldelad av andra).

Jag skriver inte upp läxorna eller provdatum på tavlan.

Jag behöver inte lyssna på elever som med ett papper i sin darrande hand står och läser innantill om Nelson Mandela eller Dagen D.

Jag släpar inte hem elevernas arbetsböcker.

Listan kan göras, och är längre. Det är inte svårt att känna igen sig. Jag måste helt enkelt säga att jag hänger med. I artikeln visas i praktiken hur tekniken kan användas för att sänka kostnaderna.  Stig Rolan frågar sig hur skolorna inte kan ha råd att satsa ca 4kkr per år och elev. Om din skola väljer en netbook hamnar kostnaden på ca 1500kr/elev och år. Frågan kan därför ställas igen. Hur kan man påstå att man inte har råd?

Sociala medier revolutionerar skolan...

...eller gör de det? Frågan är nog snarare när det kommer att göra det än om så blir fallet. I dagens läge är sociala medier något som i de flesta skolor existerar parallellt med skolans vardag. Parallellt och separerat. Det är nog inte många skolledare eller pedagoger som funderar på hur sociala medier kan användas integrerat i skolan. Hur de sätt att kommunicera som eleverna är så vana vid på exempelvis facebook kan utnyttjas för att bedriva kollaborativt arbete och för att hitta kontakter och informationsresurser. Kommer förändringen att tvingas på skolan av eleverna eller hinner vi som pedagoger före med att få igenom en förändring på bred front? Finns det politiska hinder, nationellt eller på lokal nivå?

Relevant länk: Digitalt Kaos och lärande, av Stefan Pålsson.

"Datorer till alla barn"

Twitter i frihetens namn - när blir Björklund en frihetskämpe?

DN skriver i dag om hur Twitter används i frihetskampen mot regimen i Iran. När frigör vi lärandet på samma sätt på hemmaplan? Vilka #-tags blir kidsens sökord när de vill få kontakt med elever med samma problem eller erfarenheter?

BBC skriver om twitter, sydsvenskan skriver om twitter i samband med oroligheterna i Iran, GP och SvD likaså. Expressen gör ett knäck på nätpiraternas frihetskamp.



När skriver regeringen om twitter i sin nästa proposition? När blir Björklund en talesman för den fria tillgången till information i skolan? När sover han inte längre gott över att lärare får dras med att vara flera personer på en dator i sitt arbete?

Blir det innan nätet har lett till Demokrati i Iran? Eller efter?

Bildkälla: Expressen.se

Jonas Hällebrand om självklarheten med en dator per elev

IT-pedagogen Jonas Hällebrand från Gunnesboskolan i Lund intervjuades idag i Sydsvenskan angående självklarheten i att varje elev skall ha var sin dator i skolan. Du hittar artikeln här. Budskapet kan inte framföras för många gånger, och nu börjar omvärlden springa om gamla svedala. Eller förresten, vi har aldrig varit i tätposition i den här frågan.

Lärarhögskolorna hakar på...

...inte med en-till-en kanske, men man har på senare tid startat upp projekt och planering inför att på allvar få in IKT i lärarutbildningen. Något som jag (även av egen erfarenhet) vill påstå inte varit fallet tidigare. I Malmö har man exempelvis startat "Medea Collaborative Media Initiative". Projektet har även än blogg här. I Växjö bedrivs en liknande utveckling som bland annat (antar jag) dokumenteras på bloggen Ungkommunikation av Lennart Axelsson, som i sitt senaste inlägg tar upp utbildningsministerns syn, via ett väl valt citat ifrån svd, på att det råder olika datortäthet bland lärare och elever i landet: 

"En lärares huvuduppgift är ju inte vid datorn, utan i klassrummet. Den som arbetar på ett kontor behöver en dator hela tiden."

Lennart har rätt när han frågor sig om Jan Björklund över huvud taget vet något om hur datorer används eller kan komma att användas i framtiden, om han  eller hans efterträdare bara släpper till lite.

Uppdatering 22 april: Anette Johnsson är nationell koordinator för nätverket IT i lärarutbildningen.

Läs även andra bloggares åsikter om pedagogik, IKT, lärarutbildningen, 1-till-1, skoldator, Elevdator

Snart dags för Framtidens lärande

Framtidens lärande - Konferensen i Nacka strand börjar närma sig. Det verkar lovande. Som vanligt blir det nog de informella mötena och nätverkandet som blir den riktiga kryddan.

Varför framtidens lärande? Varför intressera sig för ny teknik och hur den kommer att påverka ut- och inlärning? Ett sätt att motivera satsningar inom detta område är att göra som Brett Moller gör i denna lilla film. Med hjälp av skrämselpropaganda. Det är väl gott så, och säkert berättigat, men det är inte det som motiverar mig. Min motivation är att lärande är berikande i sig, och att det är extra kul med lärande med hjälp av ny teknik. 

Vill passa på att tipsa om Stefan Pålssons texter i ämnet. Du hittar dem här. Bland annat handlar det om A 21st Century Education, en liten filmserie om modern teknik inom utbildningsväsendet. 

Idg ringde man från ett IT-företag i Stockholm (Hej på er om ni läser det här :). Kommer nog att få testa en Lenovo S10 Ideapad som lär landa under 4000:-. Kanske ett alternativ till hösten?

Ofrånkomlig utveckling

Visst har man tänk på det i flera år. Varför måste datorerna bli snabbare och med större kapacitet när allt man verkligen behöver - editera text, navigera på nätet och konsumera/streama multimedia redan fungerat sedan flera år tillbaka? Varför tar det snarare längre tid att starta upp en ny dator nu än det gjorde för några år sedan - trots att datorn har högre kapacitet? Varför har ingen tänkt på att göra en enklare dator, till lägre pris, med mindre strömförbrukning, mindre hårddisk (men större tillgång till material via nätet) och med mindre skal? Nu verkar den tidpunkt vara nådd då konsumenter och producenter faktiskt är mogna för ett steg tillbaka i "kvalitet" (hastighet och minne) för att samtidigt ta ett steg framåt i kvantitet och tillgänglighet. En dator per person - minst. I sverige och andra västländer, men i förlängningen även i tredje världen.

Det är en fråga om demokrati. Att enkelt kunna delta och ta del av information och samhällsdebatt. I skolan, på savannen, i djungeln, på fjället. Undrar hur det ser ut om några år? Kommer jag att kunna hålla fysikundervisning för en klass, eller enskilda elever på savannen i Sydafrika?  Varför inte? Världen kommer att länkas samman. Mer, och på andra sätt än vi nu kan tänka oss.

IDG har hunnit i fatt lite i den senaste utvecklingen, exempelvis gällande Dell's planer, och man har testat Acer Aspire One, som sedan någon vecka funnits i svenska butiker. Man är försiktigt imponerad av skärm, dess litenhet och snabbhet för att komma igång, vilket gäller framförallt Linux-versionen. Tänk dig att du som skolelev skall starta upp och köra igång mellan 10-20 ggr per dag med ett arbete. Din lärare kanske ber dig stänga ner skärmen hux flux, flera gånger dagligen. Eller så är det lunch, rast, eller dags att byta lokal. Då spelar 10-20 sekunder extra varje gång roll. Mellan 5-10 minuter om dagen, dvs uppåt en timme arbetstid i veckan! Per elev.

Läs även min recension av Medion Akoya Mini - MSI Wind.

IDG om billigare processorer i nya datorer.

IDG om de nya billiga datorerna, speciellt Acer Aspire One.



Läs även andra bloggares åsikter om Acer ASpire One, Medion Akoya, MSI Wind, Skoldator, Asus EEEpc, Netbook

Miljödatorer kommer bli viktigt för skolorna

Läser på IDG.se att MSI nu tagit fram en ny strömsnål plattform för (stationära) datorer. Ur ett skolperspektiv är detta en fråga som i framtiden nog kommer att bli viktigare och viktigare då eleverna, samtidigt som de tidigt i kurserna lär sig om vikten av att spara på energi, kommer att använder datorer som aldrig förr. Vad det gäller de bärbara datorerna så är ett huvudmål med dessa redan att göra de strömsnåla, alternativt utveckla batteriernas laddningstid, men även här kan vi säkert se en utveckling mot än strömsnålare varianter i framtiden.

Läs min sammanfattande lista över potentiella skoldatorer här.

Sverige - ett U-land

Det måste sägas - Sverige är ett u-land vad det gäller IKT i skolan. I England lägger man ner massiva resurser på att utveckla användandet av teknik i skolan. Jag bestämde mig för att lägga till en ny undersida,  "politik", efter att ha läst en artikel om Computer Swedens seminarie under Almedalsveckan gällande den digitala klyftan i Sverige. Artikeln hade rubriken “Den digitala klyftan inget för skolan”. Läs själv och… gråt - som man säger - översatt från engelska.

Min hypotes är att regeringens företrädare i denna frågan är minst sagt fel ute, vilket även verkar gälla Jan Björklund som lite föraktfull lär ha sagt att: “det inte räcker med att kunna zappa, surfa och mejla”. Är han medveten om att den inställningen av vissa ses som ett hot mot ett framtida demokratiskt e-samhälle?

På sidan politik kommer jag att skriva om utvecklingen i Sverige, om vi kommer att närma oss utvecklingen i USA och England eller om vi till slut kommer att bli hopplöst efter. I min Vision 2015 - den positiva varianten - finns just nu ingen plats för den sittande regeringens inställning. Nu är det här en politiskt oberoende blogg och så vitt jag vet är inte oppositionen ute och propagerar för en radikalt motsatt politik i frågan.

För att kontrastera så skrev för några dagar sedan di.se att det just nu är en miljard datorer i drift i världen, och att det år 2014 kommer att vara dubbelt så många. Min gissning, och min utgångspunkt i Vision 2015 är att det kommer att vara än fler, men mindre, och av annan typ än vi känner idag.

På återseende i frågan inom en snar framtid.