Hur många digitala dokument klarar eleverna av?

Vi jobbar som sagt ämnesintegrerat med PBL i ettan och en bit in på tvåan. När vi nu jobbar med google-docs som verktyg för dokumentation och delning av information - hur många och vilka dokument skall man kräva av eleverna att de skal hantera? Vilka pedagogiska fördelar och nackdelar har de olika valmöjligheterna till svar på denna fråga?

Vi har i alla fall valt att i de naturvetenskapliga ämnena inom ramen för PBL jobba på följande sätt: 

1. Varje bagrupp har ett dokument, kallat "mallen" där de delar inlärningsmål, information kring dessa, och "svaren" på desamma. Detta dokument delas med basgruppshandledaren och lärarna i de ämnen som är involverade i Problemet. 

2. Varje elev har en elektronisk "loggbok", kallad PBL-logg där de skriver vad de hittar i termer av ren information. Detta dokument delas med basgruppshandledaren. I detta dokumentet reflekterar även eleverna över sitt lärande inom PBL.

3. Eleverna har, i ämnena Kemi och Fysik en portfolio där de för in uppgifter och prestationer de kan använda som underlag under kursens gång för att veta vad de behöver visa för ett visst betyg, och som underlag vid just betygsättning.

Det blir nog inte Acer - AA1 nästa år...

Om inte Acer blir med medgörliga i frågor gällande garanti och försäkringsfrågor, alternativt fixar skärmarna så att de inte reagerar på värme/kyl-spänningar och spricker (!)  så får vi nog välja ett annat märke, eller framförallt en annan lite mer stabilare typ av skärm. AA1 har en typ av skärm som är i det närmaste glasartad, som inte är flexibel. Väldigt bräcklig. Vi har en alltför hög andel skärmar som har spruckit. Flera av dem verkar inte ha blivit utsatta för direkta stötar eller för högt tryck.  De verkar dock vara känsliga för snabba ändringar av kyla och atmostfäriskt tryck. Något som ofta sker då eleverna tar datorn utomhus ett par gånger per dygn.

Läs även andra bloggares åsikter om Acer, skoldator, En till en, AA1, Acer Aspire One

Tunabladet uppmärksammar bloggen

Niilo på Tunaskolan i Luleå uppmärksammar i webzinet Tunabladet denna blogg med en liten artikel. Artikeln handlar iofs framförallt om min site Learnin Physics Online, men trevligt var det iaf med ett omnämnande :).

Ett handledande förhållningssätt på nätet

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om hur man strukturerar informationsflödet. Hur man får, bör och är ålagd att sprida information om resultat och feedback spelar stor roll för hur man som handledare kan fungera i vardagen i ett projektorienterat arbetssätt. 

Sitter på vidareutbildning i konsten att vara handlerare inom ett projektorienterat, entrepenöriellt utbildningssystem. På tidigare utbildningdagar fick vi visat för oss vilka faktorer inom utibildningen som ger mest positiv effekt på elevernas lärande. En av de fyra mest effektiva var feedback. Att få snabb effektiv feedback på sina arbeten. Med datorer till alla och tillgång till exempelvis google-docs tillkommer nya möjligheter att ge individuell feedback bortom G/VG eller MVG på en viss uppgift. Att kunna hålla en levande dialog med eleven och att kunna reflektera över vad man uppnått eller inte uppnått, mer än under ett betygssamtal någonstans i slutet av kursen. 

En förutsättning för detta är att lärarlaget, eller den enskilde läraren ges möjlighet att kommunicera fritt via det medium som fungerar, om man har som mål att hålla denna diskussion levande och vill höja den över nivån att bara ge feeckack kring specifika resultat. Om det samtidigt åläggs att motsvarande information skall avges på ett för detta syfte icke fungerande ställe så riskerar detta att bromsa hela arbetet med det handledande förhållningssättet. Det är viktigt att det administrativa arbetet inte sväller över på grund av inrättandet av ett system som delvis är menat att minska den administrativa bördan.