måndag 28 juli 2008

Så fel och rätt i tiden?

Fujitsu-Siemens har en storhetstid framför sig, och en storhetstid bakom sig vad det gäller ultraportabla eller låt oss kalla dem mini-pc. I dagarna släpper man sin nya UMPC som enligt IDG kommer att kosta i runda slängar 8000 SEK. Samtidigt florerar bilder på deras nya modell i netbook-gangern, Amilio Mini, vars prislapp ligger mer än 5000 SEK under UMPC-varianten. Att en så dyr dator inte blir att tänka på för skolor i Sverige är nog inte något direkt kontroversiellt påstående, men frågan är vad man söker för marknad med den datorn just nu, och om den marknaden verkligen är så stor? Vad finns egentligen i den lilla burken som gör att någon väljer den framför en hyffsad Netbook? Liten är den. Väldigt liten. Är det det som lockar? För liten säger jag. För att verkligen jobba med. Men det är ju ur mitt speciella perspektiv. Det känns ändå lite som man har "timat" detta släpp... lite fel.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

12 kommentarer:

  1. Håller med dig! Detta är ju en miniräknare! fast en dyr sådan. Snacka om dålig timing.

    SvaraRadera
  2. Intressant sida måste jag säga. Välskrivet och informativt.

    Jag har en fråga dock. Hur kommer det sig att du inte diskuterar kring Mac? Tre av de skolor du har nämnt som 1-1 skolor (båda i Falkenberg + Mönsterås) använder MacBook och Apple är idag, för 7:e kvartalet i rad, störst på utbildningssektorn i Sverige. Dessutom är Macarna idag på samma prisnivå som en PC med likvärdig prestanda (MacBook ligger på cirka 7-8000). Tar man dessutom med i beräkningen att man väljer open source som t.ex. Open Office/Neo Office och slipper betala för antivirus + lägre reparations- och driftskostnader så framstår också Apple som ett ännu bättre alternativ. Om du har skrivit om det så länka gärna till det då jag inte kunde hitta något.

    SvaraRadera
  3. Bra fråga Erik!

    Det korta enkla svaret är att den ligger för högt i pris för min skolas budget. 5000:- per dator (inkl. moms) är det som gäller... Första året blir ett test. Visar det sig att En MaC ändå skulle kunna konkurrera om man räknar in (eventuella) servicekostnader etc. så lovar jag att ta upp det på resans gång.

    Skulle Apple komma ut med en variant runt 4-5000 så skulle jag genast få upp ögonen.

    SvaraRadera
  4. Vad man kan göra, som jag vet att vissa skolor redan ska implementera, är att delfinansiera datorerna mellan skola och föräldrar.

    Vad man då gör är att föräldrarna betalar halva beloppet och skolan halva. När eleverna sedan slutar så är datorn deras. Sedan är det upp till skolan att bestämma om man vill köpa alla på en gång eller göra en avbetalningsplan på 36 månader. Då blir inte kostnaden speciellt hög, samtidigt som eleverna är ansvariga fullt ut för sin dator (det är deras dator vilket ställer krav på dem) och att föräldrarna dessutom är involverade i hur eleven sköter datorn.

    Sedan man ökade ansvaret, vilket står i den forskningsrapport som du hänvisar till gällande Falkenbergs kommun, har skadorna varit i det närmaste försumbara (11 incidenter allt som allt på drygt 600 datorer). På dessa skolor har man tillsammans 1(!) IT-ansvarig - det är allt. Alla föräldrar kan dessutom lägga till drulle-försäkring i sin hemförsäkring (vilket är bra även i andra fall) vilken idag inte är speciellt dyr. Jag tror inte att man skall stirra sig blind på bara beloppet utan också räkna in saker som reparation, service, antivirus, IT-personal, personer som installerar och "fixar" datorer etcetera. Dessa "mjuka" värden är givetvis svåra att räkna på men jag tror de flesta skulle bli förvånade över hur mycket det kostar. En vanlig gymnasieskola (700 elever) har mellan 2-4 IT-ansvariga/driftansvariga med en lön, inkl. arbetsgivaravgifter, på cirka 35 000:-/mån. Det blir ganska mycket pengar i bara löner.

    SvaraRadera
  5. Mycket intressanta kommentarer Erik. Det stora problemet med att låta föräldrarna betala halva kostnaden är att det är olagligt! Sätter sig någon emot så är det bara för skolan att betala hela kostnaden, alternativt lägga ned projektet. Eller vet du någon lösning på detta? Vad har du själv för erfarenheter?

    Vilka skolor är det som tänker implementera detta system? Jag är som du kanske läst ute efter att inventera vilka skolor som använder ett 1-till-1 system.

    Vore tacksam för all info jag kan få ifrån så många håll som möjligt.

    SvaraRadera
  6. Jag hade visste faktiskt inte att det var olagligt. Om du har en länk eller dokumentation på detta så vill jag gärna ta del av det. De enda diskussioner jag känner till gäller friskolor - och då har man ju som rektor möjlighet att lösa IT precis som man vill, utan styrning från kommunen. De som sedan väljer att inte köpa en del av datorn kommer ju givetvis få hyra från skolan. Det är inte så att alla "tvingas" att köpa datorn eftersom det skulle slå mot dem som inte har råd, däremot tror jag att det gynnar såväl skolan som elever och föräldrar om man ges denna möjlighet.

    Tyvärr är kommuner i regel motsträviga till alternativa lösningar (skolpengen behövs för centrala upphandlingar) varför jag tror att det kommer att bli svårt att nå sådana lösningar även om Falkenbergs kommun är ett lysande exempel på att det faktiskt går - där har man istället löst det med att ha en hög premie vid skador. I det fallet har man dock inte någon extern part (föräldrar) som delfinansierar det hela utan där löper ett leasingavtal på 36 månader. Syftet med det hela måste ju ändå vara att se till elevens bästa och om föräldrar vill och kan skjuta in med pengar så är det välkommet. Det finns ju heller ingen mening med att ha 200 bärbara datorer som är tre år gamla när eleverna går ut sista året. Även här är jag tämligen säker på att det finns möjlighet att "köpa ut" datorn för en symbolisk summa. På så sätt får skolan tillbaka lite pengar och eleverna kan gå vidare till gymnasium/högskola med ett arbetsverktyg.

    Bland annat kommer YBC http://www.ybc-nacka.se/?p=5 att köra en Microsoft-baserad skollösning (stor del av mjukvaran är från Microsoft) men på MacBooks. Och det kommer att komma upp en rad fler skolor under hösten som kör 1-1. Jag vet också att Lemshaga akademi http://www.lemshaga.se/ kör 1-1 (modifierat med 1 dator på 2 elever) sedan lång tid tillbaka. Här är fler http://www.apple.com/se/education/onetoone/

    SvaraRadera
  7. Mitt inlägg lät väldigt förvirrat och i alldeles för korta meningar. Men det finns alldeles för mycket att skriva om varje enskild detalj att jag känner att jag inte har möjlighet att göra det. Därför kan det också bli en del syftningsfel. Om det är något oklart så svarar jag på det under morgondagen.

    SvaraRadera
  8. "Jag hade visste faktiskt inte att det var olagligt. Om du har en länk eller dokumentation på detta så vill jag gärna ta del av det"

    Eftersom (grund)skolan är en tvingande skolform enligt lag (skolplikt) får skolan inte göra någonting som på något sätt utesluter elever med given etnisk, religiös eller ekonomisk bakgrund.
    Av den anledningen har många skolor helt förbjudit skolavslutning i kyrkan (läs: svenska kyrkan) och det har varit ett flertal omtalade situationer där skolan tagit in "avgift" för att betala teaterbesök, badhusbesök etc etc där detta har konstaterats bryta mot skollagen.
    Det är utan tvekan så att enda anledningen till att någon skola kan låta sina elever (eller snarare deras föräldrar) betala för något som har med skolans verksamhet att göra är att ingen har anmält det än...

    SvaraRadera
  9. Men detta gäller, så vitt jag vet även gymnasiet, som inte är tvingande.

    SvaraRadera
  10. Hm, det låter mycket märkligt. Det finns ju en rad privatskolor a´la Lundsberg där man betalar 150 000 per läsår bara för att få studera där.

    SvaraRadera
  11. Man får göra skillnad mellan kommunalt finansierade skolor/friskolor och privatskolor. Vet inte exakt vad som skiljer rent lagligt, men då privatskolor inte är offentligt finansierade kanske det gäller andra regler för dessa.

    SvaraRadera
  12. Privata skolor erhåller samma skolpeng som kommunala skolor. Eller det är en sanning med modifikation eftersom kommunala skolor tappar en del av sin skolpeng direkt till kommunens IT-struktur/enhet.

    SvaraRadera